Sök:

Sökresultat:

18185 Uppsatser om Fysiska miljöfaktorer - Sida 63 av 1213

Konsekvenser av en handskada - En litteraturstudie om vilka faktorer i livet som pÄverkas av en handskada

Handen har en vÀldigt stor betydelse i mÀnniskans liv. Med handen utför vi mÄnga olika slags viktiga sysslor. Vi Àter, duschar och klÀr pÄ oss med hjÀlp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hÀlsar pÄ andra och kramar de som stÄr oss nÀra med hjÀlp av handen.

IdrottslÀrarnas arbetsmiljö : en studie om idrottslÀrarnas upplevelse av den fysiska och psykiska arbetsmiljön.

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare pÄ olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar,Hur upplever idrottslÀrare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lÀrarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor och mellan ett- ÀmneslÀrare och tvÄ- ÀmneslÀrare? Och slutligen hur arbetar idrottslÀrare för att motverka stress och pÄfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. Jag Äkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslÀrare, tre mÀn och tre kvinnor pÄ grundskolor i Stockholms lÀn, avsedd för Ärskurs F-6. Jag har utgÄtt ifrÄn Karsaseks och Theorells teori som Àr en förklaringsmodell till stressens uppkomst pÄ arbetsplatsen.

Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort - med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

Delad uppmÀrksamhet mellan parallella vÀrldar

Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.

Sömn pÄ sjukhus - Faktorer som pÄverkar sömnen

Sömn Àr en viktig del av mÀnniskans liv, den Àr viktig för att mÀnniskan skall uppleva hÀlsa och vÀlbefinnande. Att bli inlagd pÄ sjukhus Àr en stor omstÀllning vilket innebÀr ny, ovan miljö och andra rutiner Àn de som rÄder hemmavid vilket kan pÄverka sömnen. Trots att sömn Àr betydelsefull Àr det svÄrt att finna vÄrdvetenskapliga artiklar inom Àmnet.Syftet med studien Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar vuxna och Àldres nattsömn pÄ sjukhus och Àldreboende.Resultatet baseras pÄ en litteraturöversikt dÀr 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som pÄverkar vuxna och Àldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smÀrta/smÀrtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvÀmlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att frÀmja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvÄrdnadsÄtgÀrder upp som sjuksköterskan kan tillÀmpa för att frÀmja nattsömnen..

Fördelar med kundrelationer : En anledning till att kunder handlar i fysisk TV-spelsbutik?

I takt med att internetbutikernas genomslag har konkurrensen hÄrdnat pÄ TV-spelsmarknaden. Flertalet studier visar att fler och fler mÀnniskor vÀljer att handla pÄ internet och trenden ser inte ut att avta. Internetbutikerna erbjuder bl.a. bÀttre priser och hög bekvÀmlighet för konsumenterna dÄ de slipper lÀmna huset för att utföra ett köp. Men trots denna trend finns det fysiska butiker som fortsÀtter att gÄ med vinst.

Viktiga faktorer för anvÀndandet av mobila betalningar

SammanfattningBara de senaste Ären har det lanserats ett flertal nya betalningstjÀnster för mobiltelefoner, men ingen har fÄtt det genomslag som förvÀntades. Varför tar inte konsumenterna till sig dessa lösningar?  Denna studie lyfter fram faktorer som har direkt pÄverkan för anvÀndandet av dessa nya tekniker. Faktorerna har identifierats med hjÀlp av vÄr litteraturstudie pÄ utökade TAM-modeller frÄn tidigare forskning som försöker förklara acceptans och adoptering av mobila betalningar. Faktorerna som framkom genom litteraturstudien Àr grunden för vÄr kvantitativa undersökning, som anvÀnder enkÀter för insamlandet av data.

Ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och copingmekanismer

Inom ambulanssjukvÄrden utsÀtts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer pÄverkar arbetet och dÀrmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hÀlsa. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvÄrden och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

Vilka faktorer pÄverkar Generation Y:s arbetsmotivation?

Det sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intÄg. Hur denna generation ser pÄ sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgÄngspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anstÀllda inom en sÀljorganisation, dÀr data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Kartl?gga faktorer som p?verkar kvinnors deltagande i mammografiscreening

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Fukttekniska lösningar för uteluftsventilerade krypgrunder

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

Fysisk tillgÀnglighet pÄ gruppbostÀder. : En kartlÀggning med instrumentet Housing Enabler.

Arbetsterapeuter tillfrÄgas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostÀder. Det finns ingen forskning eller sammanstÀllning om hur det egentligen förhÄller sig i den fysiska miljön pÄ gruppbostÀder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga den fysiska tillgÀngligheten pÄ gruppbostÀder i förhÄllande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktÀr. MÀtningar genomfördes pÄ 18 gruppbostÀder för vuxna med beslut enligt LSS.

Idrott och hÀlsa i skola och arbetsliv

Att med enkla medel förbÀttra byggelevers fysiska status för ett friskare och lÀngre arbetsliv..

TjĂ€nstekoncessioner : Är ett lagstiftningsinitiativ motiverat?

Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa mÀn och kvinnor i sÄng, om sÄngpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ sÄngpedagoger; en man och en kvinna, samt med tvÄ av deras respektive elever. Studien visar att sÄngpedagogerna vÀljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlÀrning Àn om fysiska olikheter. Samma övningar anvÀnds för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

ÖvergĂ„ng i lĂ„ngtidssjukskrivning eller Ă„ter i arbete efter en sjukskrivningsperiod? - Bidragande faktorer

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra Ären och svenskarna Àr nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet pÄ arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne Àr bidragande faktorer till förmÄgan att ÄtergÄ i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivÄ för samhÀllet och den allmÀnna vÀlfÀrden i avseende pÄ hÀlsa och socioekonomiska aspekter Àr starkt hotad av denna sjukfrÄnvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var sÄledes att utröna vilka faktorer det Àr som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmÄga att bryta en sjukskrivning och ÄtergÄ i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive lÄngtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrÄn vissa faktorer.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->