Inget abstract.

Fysisk aktivitet förknippas med en rad positiva effekter pÄ bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det Àr viktigare att ha en god kondition Àn att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar pÄ utbredd stigmatisering och negativ sÀrbehandling av tjockapersoner, bland annat hos trÀningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk aktivitet hos tjocka personer. Den hÀr studien utgickfrÄn fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som frÀmjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet var att undersöka om frukosten har nĂ„gon inverkan pĂ„ den fysiska prestationen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Är det nĂ„gon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hĂ€lsa bland elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?MetodUndersökningen Ă€r kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolĂ„r 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hĂ€lsa dĂ€r eleverna deltog och sedan svarade pĂ„ en enkĂ€t.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Efter att vi har vikarierat samt haft praktik pÄ olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland Àr uppdelad pÄ ett sÀtt som vi anser Àr könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare medvetet tar hÀnsyn till genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom Àr vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör genus. Den fysiska miljön i förskolan Àr en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lÀrande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser dÀr barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Ă€r ett sĂ€tt att ta sig an folkhĂ€lsofrĂ„gan pĂ„ mikronivĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pĂ„ vilket sĂ€tt samhĂ€llsfaktorer och invidens livssituation kan pĂ„verka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hĂ€mtar uppsatsen synsĂ€tt ifrĂ„n tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dĂ€r fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Ă€r en dimension som sĂ€tter grĂ€nser för hur mĂ„nnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrĂ€nsar deras handlingsutrymme.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses ocksÄ en ökning av intensiv trÀning i yngre Äldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsÀtter sig sjÀlva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkÀt till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hÀlsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (Älder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkÀt en gÄng i veckan.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna.