Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn STRADA och VÀgverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvÀrdera föreslagna trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de dödsolyckor som skedde i Hallands lÀn mellan Är 2003 till 2005. GenomgÄende frÄgestÀllningar Àr bland annat i vilken utstrÀckning de föreslagna ÄtgÀrderna har genomförts och för de fall dÀr ÄtgÀrder har vidtagits, vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten, och för de som inte har ÄtgÀrdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer Àr följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands lÀn under det givna tidsintervallet Àr det 25 som haft fysiska ÄtgÀrdsförslag i vÀgmiljön föreslagna i VÀgverkets djupstudierapporter. ? Att det bara Àr 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska ÄtgÀrdsförslag visar pÄ svÄrigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar som finns i den fysiska inomhusmiljön för att skapa en meningsfull fritid för barnen pÄ fritidshemmet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor har vi valt att göra observationer. Detta har vi gjort pÄ ett fritidshem under tre dagar, tvÄ timmar vardera. De resultat vi har kommit fram till Àr att en meningsfull fritid kan erbjudas genom att förutsÀttningar för olika typer av lek ges. Utformningen av innehÄllet i lokalerna och tillgÄngen pÄ löst material utgör dessa förutsÀttningar..

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor Àr i en unik position för att hjÀlpa kvinnorna med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie Àr att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förÀndring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvÀr, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

ProblemstÀllning: FM FysS Àr en av de arbetsuppgifter du som anstÀllda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute pÄ förbanden, pÄ kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivÄn och utövandet av FM FysS med tillÀggskrav ut bland de anstÀllda inomFörsvarsmakten?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga om huruvida kunskapsnivÄn hos deanstÀllda inom insatsorganisationen pÄ regementet LedR Àr rörande FM FysS, samt om huruvidade Àven följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. UtifrÄn svaret pÄ undersökningen sÄ kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartlÀggning för att jÀmföra olika kompanier och olika grader.FrÄgestÀllningar: Hur ser kunskapsnivÄn och utövandet inom insatsorganisationen pÄ LedR utkopplat mot FM FysS med tillÀggskrav? AnvÀnder sig de anstÀllda inom insatsorganisationen av FM FysS tillÀggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska trÀning?Teori: Teorianknytningen i denna uppsats Àr indirekt.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har en enkÀt utformats.

Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda pÄ hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att fÄ större insikt kring det valda Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 9 pÄ en högstadieskola i PiteÄ Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema anvÀndes för att upptÀcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. EnkÀt lÀmnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda pÄ hur de uppfattade situationen.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken grad olika fysiska avvikelser kring en humanoids ögon/syn kan framkalla stötande kÀnslor, de fysiska avvikelser som undersöks Àr: sjukdom, stympning och mutation. Studien byggde bland annat kring teorier kopplade till attraktivitet och hÀlsa och undersökte hur man kan anvÀnda ohÀlsa för att vÀcka stötande kÀnslor.Inför studien skapades totalt Ätta portrÀtt, en för varje fysisk avvikelse samt kön. En enkÀt skickades sedan ut till mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-29 dÀr de fick ta stÀllning till portrÀtten genom att gradera dem utifrÄn en 7-siffrig skala.Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av respondenterna upplevde den fysiska avvikelse mutation som mest stötande, detta pÄ grund av dess omÀnskliga utseende. Det fanns dock en problematik kring anvÀndningen av 3D modeller i undersökningen, framtida arbete skulle gynnas av att anvÀnda ett annat medium, exempelvis fotografi..

Uppsatsen handlar om hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan ser pÄ sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmÄgor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet Àr att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lÀrare i idrott och hÀlsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgÄngspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr lÀrare intervjuades utifrÄn deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmÄga. Dessa tolkningar anvÀndes för att sedan beskriva deras arbete.

Syftet med studien var att kartlÀgga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades pÄ Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest dÀr försökspersonerna fick kliva upp och ner pÄ en 30 cm hög lÄda under 6 minuter. Puls och skattad anstrÀngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

Skolan med dess tillhörande klassrum, Àr en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sÀnder budskap till eleverna som talar om huruvida man Àr vÀlkommen eller inte i miljön. VÄrt kÀnsloliv pÄverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde ocksÄ pÄverka vÄr inlÀrningsförmÄga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och Äsikter som nÄgra elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lÀrande. Detta kom till uttryck i ett sÄ kallat fokusgruppsamtal dÀr deltagarna fick diskutera ett givet Àmne utifrÄn tvÄ olika collage.

VÄrt syfte har varit att undersöka och beskriva barnens samtal vid frukostmÄltiden vid tvÄ avdelningar i en förskola dÀr den fysiska miljön Àr utformad pÄ olika sÀtt. Vi har Àven valt att studera förskollÀrare/ barnskötares inverkan pÄ barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur mÄnga och vilka samtalsÀmnen som fördes under frukostmÄltider pÄ tvÄ avdelningar i en förskola och hur förskollÀrare/ barnskötare inverkade pÄ barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollÀrare pÄ varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som Àr aktuell under frukostmÄltiden till exempel bord, stolar och vem som bestÀmmer var barnen ska sitta.