Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, både ur elevens och lärarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar också att eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstå vad några förskollärare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus på förskolor. Studien fokuserar på det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrån utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollärare, parvis, utifrån foton av deras egna fysiska miljöer. I studien påvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna är utformad. Resultatet i studien visar på att de flesta av de studerade fysiska miljöerna är otillgängliga och att barnen ofta behöver hjälp för att kunna använda materialet, samt att förskollärarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vårt samhälle. Syftet med denna studie är att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrån en tidigare uppsats om ämnet där en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer också att undersöka när och hur integreringen av funktionshindrade i samhället startade i Sverige.

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Bakgrund: I Sverige är landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldig att upprätta habiliteringsplaner över beslutade insatser för personer med funktionshinder. Planen är ett viktigt instrument inom habiliteringen för att möjliggöra en jämlik delaktig vård samt inflytande i behandling för personer med funktionshinder. Syftet och målen med insatserna ska framgå av planen, som tas fram i samverkan med personen med funktionshinder.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva personalens uppfattningar och erfarenheter av arbetet med att upprätta och följa upp habiliteringsplaner samt hur habiliteringsplaner används i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder.Metod: Designen är en beskrivande studie med en kvalitativ ansats. Totalt analyserades 16 intervjuer med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen utmynnade i fyra kategorier och 14 subkategorier. Informanterna beskrev att det upplevdes som svårt att formulera mål och utvärderingsbara mål som var meningsfulla över tid.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Betydelsen av att ha ett arbete är något som ofta betonas i samhället men ändå finns det många som står utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade är de med psykiskt funktionshinder de som har lägst sysselsättningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsättningar till arbete/sysselsättning blir därför en central utgångspunkt i denna studie. Denna C-uppsats är en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter på lokal nivå utformat stöd- och hjälpinsatser för att stödja och hjälpa människor med psykiskt funktionshinder till att få delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgränsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

The aim of this master?s thesis is to investigate a information center called ?Infoteket om funktionshinder?. The purpose of Infoteket is to collect information about disabilities and make it accessible to people with disabilities, their relatives and public. In this survey I will analyze how Infoteket can help people with disabilities to achieve empowerment. I use empowerment as a theoretical framework as Jay A.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning. Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal.

I denna studie där vi granskat rådgivningsmötet på en bank har vi kommit fram till att kundvärdet är en av de viktigaste delarna. Runt kundvärdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli värdeskapande både för kunden och rådgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen är två viktiga delar som vi anser påverkar kundmötena. Den fysiska miljön är det som kunden ser först och banken bör därför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det läggs ett större fokus på inventering innan mötet. Detta har tagit oss fram till en modell där kundvärdet är den centrala delen som sedan påverkas av kommunikationen och den fysiska miljön. .

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen.