Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

Syftet med föreliggande studie är att få en ökad förståelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för Båstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrån en hållbarhetsaspekt.Studien utgår ifrån ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsätt. Vidare utgår den från en abduktiv forskningsansats med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjälp av egna primärkällor som består av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som på olika sätt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvånare i olika åldrar..

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom.

Detta är en uppsats skapad med syftet att öka förståelsen för hur systemutvecklare ser sig själva identifiera och hantera maktförhållanden rörande intressenter inom kravfångst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk ståndpunkt. Maktförhållanden är mycket viktiga att överväga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha väldigt långtgående effekter för framgången i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande åsikter gällande i vilken utsträckning de skall använda sin egen maktposition och vissa använder formella metoder medan andra inte gör det. De senare är dock mer sårbara inför en situation där maktförhållanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgång..

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett långvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar på ett samband mellan missbruk och påverkan på hjärnans belöningssystem. Missbruk kan även leda till en negativ inverkan på det sociala livet. Fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt genom bland annat ett ökat självförtroende, en ökad fysisk självkänsla och en förbättrad kondition och muskelfunktion.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna.

Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hälsa och kost är relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick på en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hälso-tema som behandlade kost, motion och välbefinnande. Mina frågeställningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna ändrat elevernas syn på någon av punkterna ovan? Jag har med hjälp av ovanstående frågor försökt se om fysisk aktivitet har någon koppling till hur eleverna ser på sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkäter som kompletterades med enskilda samtal angående enkätfrågorna. Enkätsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera så bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Feedback är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhälle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det är även ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma lärande. Feedback, ibland även kallat återkoppling och prestationsutvärdering, handlar om att utvärdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback är att möjliggöra förbättring av mottagarens prestation genom att förändra dennes beteende. Vilket sätt feedback ges på, liksom av vem den ges, påverkar både hur feedback uppfattas och vilka effekter den får.

De nya och bättre behandlingsmetoder som utvecklats har gjort att vi idag kan överleva de sjukdomar som tidigare haft hög dödlig utgång vilket bl.a. resulterat i att människor idag lever sina fortsatta liv med en kronisk sjukdom. Ett vanligt förekommande symtom till följd av att leva ett liv med långvarig sjukdom är smärta, vilket är ett komplext och multidimensionellt fenomen förenat med emotionella och psykologiska reaktioner.Vi, som författare till denna litteraturstudie, har i möten med patienter reagerat på att fokus ofta ligger på att behandla den medicinska diagnosen och de uppenbara fysiska symtomen av sjukdomen, istället för att se själva personen bakom sjukdomen, vilket visar på att den biomedicinska prägel som i många år dominerat vårdorganisationen fortfarande håller i sig. Detta anser vi som blivande sjuksköterskor vara otillräckligt. Dessa erfarenheter väckte därmed en nyfikenhet huruvida mindfulnessmeditation skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen vid olika smärttillstånd.

Denna studie behandlar elevinflytandets effekter på engagemanget. Undersökningen genomfördes under ett projekt där två gymnasieklasser fick delta i en inflytelserik arbetsform. Under projektet fick eleverna inflytande över planering, målsättning, arbetssätt och innehåll. Genom enkäter, intervjuer och observationer undersöktes hur elevernas engagemang påverkades. Observationerna undersökte elevernas beteende under projektet.

Abstract Examensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola.