Syftet är att identifiera olika typer av värdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstå i den fysiska resebyrån genom att undersöka och analysera; användandet av informationsteknologin, det fysiska servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfråga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyråer skapandet av olika typer av värde för sina kunder genom sitt fysiska servicelandskap? Vår uppsats är en kvalitativ forskningsmetod, då vi eftersträvat en djup undersökning för vår valda forskningsfråga. Vi har i uppsatsens gång använt oss av både primär- och sekundärkällor. Våra primära källor har bestått av sex intervjupersoner där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare och fritidspedagoger anser att ett åtgärdsprogram är och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. Därför behandlas först och främst litteraturinnehåll som hoppas ge en förståelse av barn i behov av stöd, åtgärdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgången framgår det olika aspekter om vad åtgärdsprogram är och vad det ska innehålla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vår ostrukturerade intervjuform.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män. I Sverige har vissa personer i särskilda medborgargrupper sämre förutsättningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel på sådana grupper är; ungdomar, äldre, kvinnor, lågutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina åsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har väsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. 1996 gjordes ändringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.

Examensarbete behandlar Piteås grönområden och vattenrum med fokus på Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi människor använder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock även i examensarbetet, detta för att påvisa den samlade vikten av en stads gröna områden. Piteås grönområden har avgränsats till stadsnära rekreationsområden i form av stråk, motionsspår och friluftsområden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar även hur dessa ser ut och används vintertid. Genom inventering och analys av Piteås grönområden har det utkristalliserats vilka platser som bör få en ny utformning och nya användningsområden, nya förslag har därför utarbetats för dessa.

I den här uppsatsen tar vi hjälp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinära samhället för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter på organisationer. En fallstudie har utförts på ett fastighetsbolag i Uppsala, som för några år sedan flyttade från flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förändringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus på visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anställda dagligen träffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan också till att kreativitet och kunskapsspridning får ett bättre flöde.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

En intensivvårdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta närstående till svårt sjuka patienter. Tidigare studier har påvisat närståendes betydelse inom intensivvården och hur komplicerat samspelet med närstående kan vara, under de speciella omständigheter som råder på en intensivvårdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att främja ett gott samspel med patientens närstående. En kvalitativ ansats har använts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide.

Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna:Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillämpats i ett tjänstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas på ett universitet. Uppsatsen består av tillämpningen av DiCoT i projektet, där datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda intressenter. Detta resulterade i en nulägesanalys av tjänstens utformning. Utifrån visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag på hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten återkopplades med intressenter ur projektgruppen.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten.