Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad inaktiva högstadieelever själva tror skulle kunna vara betydelsefulla faktorer för att påbörja och vidmakthålla fysisk aktivitet. 160 högstadielever fyllde i en enkät varpå 71 elever som hamnade under de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet fick fylla i en andra utförligare enkät. Data från 29 elever som i den andra enkäten angav att de var aktiva en gång i veckan eller mindre bearbetades och låg till grund för en tredje fas där 18 av dem slumpmässigt valdes ut och undersöktes med fokuserad gruppintervju som metod. Fokusgruppsresultaten visade att eleverna bland annat lyfte fram det första intrycket, ledaregenskaper, gruppindelning, social kontakt, tidiga framsteg och ovanliga aktiviteter som betydelsefulla faktorer. Resultaten ansågs vara tillämpbara på projekt som syftar till att aktivera otillräckligt aktiva högstadielever..

Människor med långvarig smärta undviker ofta fysisk aktivitet. Explicita och implicita attityder kan tänkas vara en komponent i detta undvikande. Studien syftar till att testa ett stimulusmaterial som möjliggör en tillämpning av Implicit Relational Assessment Procedure (IRAP) som metod för att mäta implicit attityd i förhållande till fysisk aktivitet hos personer med långvarig smärta. Explicit och implicit attityd undersöktes hos 11 smärtpatienter och 15 friska kontrollpersoner. 2 av smärtpatienterna och 9 av kontrollpersonerna lyckades genomföra hela proceduren.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ?fetmaepidemin? ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mätt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angående hur nära barnens totala energiförbrukning låg i förhållande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var även att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, låg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i åldrarna sju till 17 år fick bära ActicalTM accelerometer i två till fyra dagar runt sin fotled. Från barnens journaler hämtades data och utifrån denna beräknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rådata (counts) insamlades och med hjälp av ett dataprogram beräknades counts per minut. För att beräkna tid i stillasittande, lågintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet användes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende både total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).

Syftet med den här undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare åren, som har rörelse som ett prioriterat mål i undervisningen. Vårt undersökningssätt var intervjuer och våra respondenter var rektorer, lärare och elever på de aktuella skolorna. Ett av målen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra ämnen. Vårt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjäl - som brinner för ämnet i fråga.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen. Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos äldre personer.

Inledning: Etableringen av e-handel har underlättat vardagen för många människor som nu kan handla produkter över internet, hemifrån och när de vill. Så länge som handel har funnits har även missnöjda kunder varit ett faktum och så länge handeln fortsätter kommer kunder fortsätta att vara missnöjda. E-handeln har gjort att många människor har fått nya shoppingvanor och värderingar, men en del är skeptiska till att handla över internet på grund av att det är krångligt och att de inte får den sinnliga upplevelsen det innebär att handla i en fysisk butik. Missnöjet som uppstår hos kunder som handlar över internet i en virtuell butik, tror vi skiljer sig från det missnöje en kund får efter att ha handlat i en fysisk butik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att från ett kundperspektiv utveckla en djupare förståelse för om missnöjda kunders agerande skiljer sig åt vid köp i en fysisk butik jämfört med köp i en virtuell butik. Om så är fallet så ska dessa skillnader beskrivas och analyseras för att ytterligare kunskap inom området ska uppnås.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden.

I dag är 83 procent av alla 1-5-åringar inskrivna på förskolan. I läroplanen står det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vägleda barnen. Barn behöver röra mycket på sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klättra. Forskning visar att barn på förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda på utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör på sig mer, dock verkar det inte spela någon roll om det är förskolans egen gård eller i naturen.