Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) är något som har ökat på senare år. Det finns god vetenskaplig evidens att fysisk aktivitet främjar hälsa och förebygger sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av hur FaR påverkar dagligt liv. Åtta patienter bosatta i norra Sverige intervjuades. De hade fått FaR utskrivet av en distriktssköterska mellan år 2010-2013.

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder kroppen och fysisk aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen.

I december 2011 publicerade Statens medieråd en översikt innefattande studier av sambandet mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression, där slutsatsen var att ett sådant samband inte kan påvisas. Medierådets slutsats väckte debatt och det påtalades att vissa översikter från expertförbund visade på ett samband mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression. I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie orsakerna till att expertförbunden kom till olika slutsatser. Resultaten visar att skillnaderna mellan slutsatser kan bero på skillnader mellan syften och urvalskriterier samt skillnader i bedömningar..

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

Denna studie undersöker lärare och elevers förhållningssätt till hälsa inom läroämnet idrott och hälsa. Detta gjordes genom två kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lärare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhållningssätten till hälsa användes hälsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lärare och elever uppfattade hälsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hälsa användes Quennerstedts hälsodiskurser.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..

Sjukhusgruppen NU-sjukvården i Västragötalands regionen bedriver hälsofrämjande arbete mot sina medarbetare med hjälp av frivilliga hälsoinspiratörer. Dessa inspiratörer har till uppgift att vara ett stöd för medarbetarna, uppmuntra och stimulera dem till att göra hälsosamma val samt bidra till ökat välmående. Med tanke på ett försämrat hälsotillstånd hos hälso- och sjukvårdspersonal inom regionen samt med en önskan om utveckling av det hälsofrämjande arbetet från NU-sjukvården har följande studie till syfte att beskriva hur hälsoinspiratörerna upplever sina möjligheter att bedriva arbetet inom områdena fysisk aktivitet och kost. För att besvara studiens syfte utformades en webbaserad enkät som skickades ut till samtliga 115 hälsoinspiratörer inom NU-sjukvårdens fem sjukhus. Resultaten visar att större delen av de hälsoinspiratörer som ingår i undersökningen har en positiv inställning till det hälsofrämjande arbetet inom NU-sjukvården.

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn på och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar på två olika "traditionella" förskolor. Två av förskolorna finns i en storstad, men är belägna i olika delar av staden och en förskola är belägen i ett mindre samhälle. Syftet med arbetet är att fånga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön på deras förskola/avdelning. De frågeställningar som vi har utgått i från under arbetets gång är följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad är de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön på förskoleavdelningarna? Metoden som vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar har varit så kallade kvalitativa intervjuer.