Diabetes typ 2 Àr en snabbt ökande sjukdom som innebÀr personligt lidande och höga vÄrdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbÀttra diabetikerns hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har kÀnndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ deras hÀlsa och om de anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvÄrd. EnkÀtstudien genomfördes pÄ 53 patienter vid sex vÄrdcentraler i Boden och PiteÄ. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, Älder under 55 Är.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur personalen pĂ„ en specifik kriminalvĂ„rdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet pĂ„verkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar Ă€ven till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner stĂ„r i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie dĂ€r sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvĂ„rdare som arbetar pĂ„ en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen pĂ„ kriminalvĂ„rdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck Ă€r avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgĂ„ng beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin pĂ„ anstalten.

Depressionssjukdomarna Àr en av de största orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden och under de senaste 50 Ären har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i Älder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Fysisk trÀning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva lÀkemedel, det vill sÀga öka omsÀttningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk trÀning fortfarande Àr oklar. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk trÀning vid depression.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie dÀr de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan Är 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde frÀmst ses nÀr den fysiska aktivitetens intensitet var mÄttlig till intensiv och utfördes cirka tre gÄnger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Introduktion/bakgrund: MÄnga av vÄra vanligaste sjukdomar Àr livsstilsrelaterade och med en förbÀttrad livsstil sÄ minskar riskerna att drabbas av t.ex. diabetes, högt blodtryck, övervikt och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. En metod som ofta anvÀnds inom fysioterapin för att försöka förÀndra patientens livsstil Àr det s.k. HÀlsosamtalet. HÀlsosamtalet inriktar sig framförallt pÄ personens fysiska hÀlsa och syftar till att motivera patienten till att förÀndra livsstil och pÄ sÄ sÀtt erhÄlla bÀttre hÀlsa.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rÀttighet till god fostran, trygghet och omvÄrdnad. Trots detta Àr barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmÀlningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att fÄ sÀmre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hÀlsoproblem, jÀmfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och kÀnslomÀssig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel Àr en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat dÄ en vuxen person anvÀnder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

SammanfattningSjÀlvförsvarstrÀning i form av Krav Maga anges av mÄnga elever ha en stor inverkan pÄ deras liv, genom att öka deras sjÀlvförtroende, vÀlmÄende, stresshantering, social nÀtverk osv. Detta Àr inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville dÀrför mÀta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och sjÀlvskattat hÀlsotillstÄnd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades fÄ ihop 20 stycken varav 15 genomförde trÀningen och testerna bÄde före trÀningsstart och efter 8 veckors trÀning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mÀttes med 3st styrketester (armböj, knÀböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mÀttes med MTQ48 formulÀret och det sjÀlvskattade hÀlsotillstÄndet mÀttes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att bÄde styrka och kondition ökade hos testpersonerna.

SammanfattningSyfte: Finna forskningsbaserade underlag för hur fysisk barn- och ungdomstrÀning bör bedrivas, frÄn nybörjarnivÄ som barn (ca sex Är) till avancerad nivÄ som ung senior (ca 18 Är) och koppla detta till innebandy.FrÄgestÀllningar: Finns det perioder under uppvÀxten dÄ unga idrottare Àr extra mottagliga för en viss typ av trÀning? Hur bör trÀningen utformas under uppvÀxten uppdelat i delkapaciteterna: aerobt, anaerobt, styrka, rörlighet och koordination/teknik?Metod: Systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning inom det valda problemomrÄdet. Sökningar i databasen EBSCOhost har utförts. FrÄn sammanlagt i 713 st. artiklar har tolv artiklar sÄllats fram som gick vidare till dataextraktion.

Idag Àr de hot och pÄfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk Àn fysisk karaktÀr, vilket medför att vÄra stresshanteringssystem inte Àr helt ÀndamÄlsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk trÀning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa trÀningsformer upplevdes skilja sig Ät. Tio individer intervjuades, alla utövade nÄgon form av fysisk trÀning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska trÀningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktÀren pÄ stressreduktionen skilde sig Ät.