Att vÄrda anhörig med kronisk sjukdom innebÀr en förÀndring för nÀrstÄende som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av stöd vid vÄrden av kronisk sjuk anhörig. Studien Àr baserad pÄ 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att fÄ information ger förstÄelse, att tala med andra som lyssnar och förstÄr, att dela ansvaret av vÄrden med nÄgon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig sjÀlv.

Att vÄrda anhörig med kronisk sjukdom innebÀr en förÀndring för nÀrstÄende som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av stöd vid vÄrden av kronisk sjuk anhörig. Studien Àr baserad pÄ 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att fÄ information ger förstÄelse, att tala med andra som lyssnar och förstÄr, att dela ansvaret av vÄrden med nÄgon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig sjÀlv.

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Public health focuses on interventions related to physical activity during leisure and at work under conditions where health care is offered during working hours. Increased physical activity offers many positive effects on health in general and reduces the risk for most injuries and illnesses. Female cleaners represent a profession that is largely composed of women at high risk of overload injury and rarely participate in wellness initiatives offered at workplace. The purpose of this study was to investigate the effects of 20 minutes of daily physical exercise for 10 weeks of intervention for healthy female cleaners. A total of 40 female cleaners in a larger organization participated in the study and were divided in into an intervention group and a control group.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDet övergripande syftet Ă€r att ta reda pĂ„ om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anstĂ€llda pĂ„ en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva Ă€r personerna i en arbetsgrupp pĂ„ en svensk myndighet?- Är personerna i arbetsgruppen tillfredsstĂ€llda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur mĂ„nga personer i arbetsgruppen anvĂ€nder fitness applikationer samt vilka kvalitĂ©er hosapplikationen anser de har störst pĂ„verkan/Ă€r mest motiverande?- Finns det nĂ„gon könsskillnad vad gĂ€ller anvĂ€ndandet?- Har applikationen gjort att personerna i arbetsgruppen vill fortsĂ€tta med fysisk aktivitet?MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats anvĂ€ndes och en elektronisk enkĂ€tundersökning gjordes för att fĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna besvarade. EnkĂ€ten skickades ut till anstĂ€llda pĂ„ en svensk myndighet. 39 personer deltog varav Ă„ldersspannet var 24-46 Ă„r. De anstĂ€llda fick besvara frĂ„gor om deras fysiska aktivitetsnivĂ„, om de har eller har haft en fitness applikation.

Bakgrund: Stress pÄverkar hÀlsan negativt. PÄfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har mÄnga faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan Àven pÄverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Musiker Àr en yrkesgrupp som utsÀtts för lÄngvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bÄl och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvÀr, perifera nervskador samt fokal dystoni. SmÀrta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i vÀrsta fall tvingas avbryta sin karriÀr. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lÀmplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smÀrta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebĂ€r en risk för det fysiska, sociala och mentala vĂ€lbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har vĂ€sentligt sĂ€mre levnadsvillkor Ă€n befolkningen i övrigt, dĂ„ funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom Ă€r betydligt vanligare och den förvĂ€ntade livslĂ€ngden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hĂ€lsofrĂ€mjande roll ett ansvar för att bĂ„de initiera Ă„tgĂ€rder och stödja de svaga gruppernas hĂ€lsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hĂ€lsa Ă€r i dag vĂ€lkĂ€nd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet pĂ„ recept.

Bakgrund: Dagens samhÀlle har förÀndrats pÄ mÄnga sÀtt och tidsbrist Àr det gott om. Följden blir att samhÀllets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha mÄnga positiva hÀlsoeffekter som kan förbÀttra bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka olika hÀlsoeffekter som dans kan bidra till pÄ bÄde fysisk, psykisk och social nivÄ. Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar anvÀnts.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag Àr vuxna svenskar inte tillrÀckligt fysiskt aktiva och mÄnga motionerar aldrig. För dem Àr risken störst att drabbas av vÀlfÀrdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-Äringar kan fÄ ett ökat vÀlbefinnande av fysisk aktivitet, dÀrför Àr det intressant om vÄrdpersonal genom ett vÄrdande möte kan fÄ Àldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vÄrdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos Àldre personer.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lÀrande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön pÄverkar elever i deras lÀrande, och hur elever sjÀlva uppfattar denna frÄga har legat författarna varmt om hjÀrtat under hela deras lÀrarutbildning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att skapa en förstÄelse för hur en utvald grupp elever i Ärskurs sju och nio ser pÄ skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lÀrande.Mot bakgrund till en genomförd enkÀtundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade mÄnga synpunkter pÄ det som pÄverkade dem negativt i deras lÀrande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekvÀma stolar. Eleverna nÀmnde Àven positiva faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande, sÄsom ordning, avskildhet och samspel.

Syftet med denna studie Àr att granska lÀrares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lÀrandemiljö med fokus pÄ de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lÀrarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lÀrandemiljö i sina klassrum.Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1 ochÄrskurs 3 pÄ tvÄ olika skolor. Skolorna valdes ut genom sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom Àmnet har studerats.Studien redovisar nÄgra av lÀrarnas mest framtrÀdande tankar och Äsikter om lÀrandemiljöer men Àven likheter och olikheter i svaren vad gÀller tolkningen av begreppet. Studien slÄr fast att pÄ grund av befintliga byggnader, brist pÄ tid och rÄdande ekonomi kan lÀrarna endast pÄverka lÀrandemiljön vad gÀller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lÀrarna bÀttre kunna anvÀnda sina kunskaper till en positiv förÀndringav lÀrandemiljön..

Om eller nÀr en person drabbas av ohÀlsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshÀndelse kan kÀnslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svÄra eller krÀvande. Hopp beskrivs som ett mÄngdimensionellt begrepp och kan vara en nödvÀndig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förÀndring hos mÀnniskor som av olika anledningar drabbas av ohÀlsa, dÀr hoppet Àr en vÀsentlig del. Hopp kan upplevas pÄ olika sÀtt, dÀrför finns det ett vÀrde om vÄrdpersonal kan ge personcentrerad omvÄrdnad, en individuellt utformad vÄrd. Litteraturöversiktens syfte Àr att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstÄnd av ohÀlsa.

Research shows that policing is mostly sedentary but physically and mentally demanding tasks occur and that policing includes factors like police inherent stress which may impair the health of police officers. Research has also found that physical exercise can play an important part for coping with these negative elements associated with policing. The overall purpose of this study is to contribute knowledge about the importance of physical exercise for policemen. The study is based on five semi-structured interviews with police officer?s working with emergency response.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hÀlsa samt att se vad lektionstiden anvÀnds till. Ytterligare ett syfte Àr att studera sambandet mellan lektionsinnehÄllet och den fysiska aktiviteten.Hur Àr lektionstiden fördelad pÄ olika kategorier av lektionsinnehÄll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hÀlsa Àr eleverna mÄttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehÄll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?MetodMetoden som anvÀndes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och anvÀndes vid observationstillfÀllena. En Ärskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.