Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet?MetodFör studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.ResultatAv de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare.

Bakgrund: Regeringens 11 huvudmål från 2001 för att förbättra folkhälsan innefattar fysisk aktivitet genom att förutsättningarna för en ökad fysisk aktivitet hos befolkningen möjliggörs. Därav är det hälso- och sjukvårdens ansvar att främja fysisk aktivitet. En metod som idag används i Sverige är Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR bryter skadligt stillasittande och är bevisat en effektiv behandlingsform mot en rad. Det som är av intresse för förskrivaren är hur vårdtagaren ser på behandlingsmodellen och hur vårdtagaren upplever de olika aspekterna i behandlingen.

Få studier har studerat personalens roll i att främja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. Särskilt fokus fanns på vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde på sex semi-strukturerade intervjuer med personal på gruppbostäder för vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning.

Bakgrund: Ett av de prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården är att stärka hälsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har länge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika långt när det gäller det prevention i form av livsstilsförändringar. Dans är en mångdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehåller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle därmed kunna ha goda effekter på hälsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvårdnadsåtgärd genom att belysa vilken effekt dans kan ha på välbefinnande och fysisk funktionsförmåga.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att kartlägga och analysera förändringen av fysisk kapacitet hos äldre som medverkat i GIH:s hälsoprojekt under två respektive fyra påföljande år med en ettårs- respektive treårs-jämförelse. Frågeställningarna var: På vilket sätt förändras resultaten i vissa utvalda styrketester, aeroba tester och kroppsmått jämfört med tidigare års deltagande inom respektive uppföljning? Hur skiljer sig resultaten i ettårs- gentemot treårs-jämförelsen? Metod: Detta är en longitudinell studie på befintlig data från GIH:s hälsoprojekt under åren 2009-2014. Urvalet bestod av alla personer som har fullföljt hälsoprojektet under två respektive fyra påföljande år.  I ettårs-jämförelsen inkluderades data från 593 deltagare (70-72 år i snitt).

Stretching används som en naturlig del före eller efter fysisk aktivitet. Inom hälso och sjukvården används stretching av sjukgymnaster som behandlingsåtgärd vid olika sorters besvär i rörelseapparaten samt inom neurologin. Syftet med litteraturöversikten är att skapa en överblick över forskning i ämnet och utifrån det skapa en bild beskrivande olika stretchingmetoder samt dess effekter på rörelseomfång, smärta och fysisk återhämtning. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, PEDro, AMED, CINAHL och Web of Science vilket resulterade i att 21 RCT artiklar inkluderades. Studier avseende ökning av rörelseomfång visade att statisk stretching och PNF/KAT är effektivare för att öka rörlighet i hamstrings jämfört med dynamisk och ballistisk stretching.

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.