Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Fysisk aktivitet Àr en faktor som bidrar till ökad hÀlsa och vÀlbefinnande. Trots det sÄ hÀnvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestÄende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrÄn kön, Älder och aktivitetsnivÄ samt upplevda barriÀrer och handlingsstrategier. Data samlades in frÄn trÀningsanlÀggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frÄgeformulÀr. FrÄgeformulÀret innefattade de teoribaserade formulÀren IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvÄrigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete Àr ett negativt arbetssÀtt dÀr fysisk och psykisk trötthet och sömnsvÄrigheter Àr vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet Äterspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är.Hur Àr kunskapsnivÄn rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är?Hur stor andel av vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är uppnÄr nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrÄn sjÀlvskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkÀt pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 Är. Studien genomfördes under tre veckor och lÀnken till enkÀten delades frÄn fyra Facebookkonton som tillhörde tvÄ studerande kvinnor och tvÄ yrkesverksamma mÀn. EnkÀten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag Àr att motivera patienter till livsstilsförÀndringar. Diabetes mellitus typ 2 Àr en kraftigt ökande sjukdom i dagens vÀlfÀrdssamhÀlle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rÀtt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen Àr regelbunden fysisk aktivitet.

Introduktion: Kombinerad konditions- och styrketrÀning i olika varianter Àr vanligt förekommande inom idrott pÄ alla nivÄer samt rehabilitering. Forskning har hittills visat att trÀningsformen under vissa förhÄllanden kan ha en hÀmmande effekt pÄ styrkeutveckling jÀmfört med enbart styrketrÀning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och utreda om kombinerad konditions- och styrketrÀning har en negativ effekt pÄ styrkeutveckling jÀmfört med enbart styrketrÀning. Metod: Sökning utfördes i de fem databaserna PubMed, Academic Search Elite, AMED, CINAHL och MEDLINE vilket till slut resulterade i att 18 artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och poÀngsattes enligt PEDro-skalan som sedan översattes till SBU:s kvalitetsbetyg och evidensmall.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förÀndringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat pÄ en av Sveriges högsÀkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda mÀn i Äldrarna 23 ? 55 Är med straff pÄ fyra Är till livstid.Studien har tillÀmpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien ocksÄ anvÀnt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förÀndringsprocesser frÄn retreaten.Resultaten pÄvisade att deltagarna utvecklat och förstÀrkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade.Slutsatserna i studien Àr att deltagarna erhÄller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över vÀrderingar och vad som Àr viktigt i deras liv.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kÀnnedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kÀnnedomen skiljer sig avseende kön, Älder, utbildningsnivÄ och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kÀnnedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kÀnnedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Sjukgymnaster har en stor roll inom hÀlso- och sjukvÄrden men Àven inom hela samhÀllet med att arbeta med hÀlsopromotion, fysisk aktivitet och förebyggande ÄtgÀrder samt insatser mot övervikt. Fysisk aktivitet flera gÄnger i veckan samt ett normalt BMI vÀrde kan ge goda effekter pÄ hÀlsan och motverka folkhÀlsosjukdomar. Arbetsmotivationen kan pÄverkas av interna och externa faktorer och kan beskrivas som en drivkraft att handla i en viss situation. Att vara en rollmodell som sjukgymnast Àr viktigt för att fÄ patienten att genomgÄ en hÀlsosam beteendeförÀndring. Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnasters upplevelse av sin egen hÀlsa, fysiska aktivitetsnivÄ och övervikt i Norrbotten samt studera ev.

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

StyrketrÀning medför en rad positiva effekter pÄ kroppen. TrÀning med fokus pÄ styrka Àr ett bra hjÀlpmedel för kontroll av kroppsvikt, energiomsÀttningen och kroppssammansÀttningen (Statens FolkhÀlsoinstitut, 2008). Under de senaste Ären har intresset för styrketrÀningens hÀlsofrÀmjande inverkan ökat (Statens FolkhÀlsoinstitut, 2008). För att uppnÄ ett förbÀttrat trÀningssvar sÄsom en ökning av muskelns tvÀrsnittsarea eller styrka Àr det viktigt att efter avslutat trÀningspass ha ett nutritionsintag bestÄendes av kolhydrat och protein, ett sÄ kallat ÄterhÀmtningsmÄl (KenttÀ & Svensson, 2008; Jeukendrup & Gleeson, 2010). Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka kunskapen och uppfattningar kring ÄterhÀmtningsmÄl hos en grupp styrketrÀnande, vuxna mÀn och kvinnor.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för ett livslÄngt lÀrande med hjÀlp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, dÀr tre intervjupersoner jobbade pÄ en praktisk/estetisk skola och fyra pÄ en idrottsinriktad/teoretisk skola. LÀrarna i Idrott och hÀlsa försöker fÄ alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha mÄnga olika aktiviteter.