SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka traumaöverföring mellan nÀrstÄende vid PTSD. Genom en litteraturstudie undersöks vilka faktorer som pÄverkar traumaöverföringens styrka och omfattning vid PTSD. Resultaten frÄn de fem analyserade vetenskapliga artiklarna visar att faktorerna förÀldrabeteende, sjÀlvdifferentiering, sjÀlvutlÀmnande beteende och anhörigbörda kan pÄverka traumaöverföringens styrka och omfattning mellan nÀrstÄende. DÄ det i nÀstan ingen av artiklarna har undersökts samma faktorer Àr det dock svÄrt att dra nÄgra entydiga slutsatser..

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv sÄ minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbÀttras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan anvÀndas bÄde i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas pÄ recept (FaRŸ).

Syftet med vÄr undersökning var att utifrÄn gÀllande kursplan i Idrott och hÀlsa arbeta med kroppsuppfattning i form av koordination och styrka genom tvÄ olika arbetssÀtt, Àventyrsgympa och redskapsgymnastik. Samt jÀmföra elevernas uppfattningar om hur dessa arbetssÀtt pÄverkar deras stÀmning och deltagande. Vilket undervisningssÀtt som eleverna ansÄg som roligare, under vilket av lektionstillfÀllena de tyckte sig vara mer aktiva och i vilken utstrÀckning de upplevde att de arbetat med sin koordination och styrka var de frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn. Vi har genomfört en aktionsstudie pÄ en grundskola i LuleÄ dÀr tvÄ sjundeklasser deltog. resultatet visar pÄ att eleverna Àr mer positivt instÀllda till Àventyrsgympan dÄ de anser att denna form gör dem mer aktiva men ocksÄ trÀnar deras styrka och koordination i större utstrÀckning Àn redskapsgymnastiken.

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i dagens samhĂ€lle och kan leda till mĂ„nga negativa konsekvenser för sĂ„vĂ€l individ som samhĂ€lle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor Ă€r mindre fysiskt aktiva och har en sĂ€mre psykisk hĂ€lsa. Fysisk aktivitet Ă€r den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan ocksĂ„ ha positiv pĂ„verkan pĂ„ den psykiska hĂ€lsan samt skydda mot stress, depression och Ă„ngest.

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

OhÀlsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, vilket utgör det största folkhÀlsoproblemet i Sverige. SvÄrigheten att hÄlla fast vid hÀlsosamma beteende hos individer med hjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr ett vÀsentligt problem, dÀrför Àr det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som pÄverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvÄrdsteori Àr att mÀnniskor i allmÀnhet har förmÄgan och motivationen för att frÀmja sin egen hÀlsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skÀl hjÀlp att utföra handlingar som upprÀtthÄller/frÀmjar liv, hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjÀrtsjukdom till förÀndrad livsstil. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.