Människan är skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhälle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet påverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa påverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhållits med utbildningen. Förfrågan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination.

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Bakgrund: Sjukvården har en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet är ett växande problem i världen och är en starkt bidragande orsak till många av de välfärdssjukdomar som allt fler människor drabbas av. Fysisk aktivitet på recept (FaR) växer allt mer fram som en behandlingsform många hoppas på ska kunna förbättra hälsan eller i bästa fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter på fysisk aktivitet på recept kunnat påvisa någon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept på aktivitet i stället för standardiserad vård om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.

Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Syftet med denna studie var att undersöka hur pojkar respektive flickor i årskurs 4 upplever fysisk aktivitet. För att granska detta har vi intervjuat och observerat elever i två mindre kommuner i Norrbotten. Genom denna undersökning ville vi försöka förstå elevernas inställning till, samt upplevelser av fysisk aktivitet. Detta för att vi i vårt kommande arbetsliv i framtiden kan komma att få leda idrottslektioner och andra fysiska aktiviteter. Vi har kommit fram till att eleverna i den aktuella åldern är positiva till att vara fysiskt aktiva, studien har också gett oss en fördjupad kunskap i området.

När ett nytt databassystem ska tas fram och införas i en organisation ska funktioner och krav på systemet identifieras och analyseras i en designprocess. Ett krav på ett databassystem kan vara att systemet ska uppvisa en viss prestanda. Designprocessen leder så småningom fram till fysisk design av databasen och dess applikationer. Det kan finnas flera olika lösningar för fysisk design av databasen och dess applikationer som tillgodoser kraven och funktionerna som ska finnas i systemet. Dessa olika lösningsalternativ ger olika prestanda.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning..