Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Efter en hjärtinfarkt ger fysisk aktivitet många olika positiva effekter, både fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att väldigt många hjärtinfarktsdrabbade patienter inte är fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att ha förståelse för patienternas situation då livsvärlden förändras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.

AbstractSyftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.