Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan på många av kroppens system. Därför är syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har därför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning.

SAMMANFATTNINGDetta är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden till fysisk kontakt som personal inom barn- och ungdomspsykiatrin gör, utifrån en fiktiv fallstudie. Syftet var också att jämföra om det är några skillnader i ställningstagande till fysisk kontakt beroende på personalens kön, psykoterapeutkompetens och yrkeskategori samt att beskriva hur deltagarna kommenterat sina ställningstaganden. Resultatet visade att kvinnor är mer positiva till fysisk kontakt än män, att sjuksköterskor är mer positiva till fysisk beröring än psykologer och att personal som inte är legitimerade psykoterapeuter är mer positiva till fysisk beröring än legitimerade psykoterapeuter.Respondenterna lämnade kommentarer till frågeformuläret. Dessa har fördelats i fyra temagrupper.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökar i Sverige och stora delar av världen. Många faktorer bidrar till övervikt och fetma, bland annat genetiska faktorer, ett ökat intag av näringsfattig kost med ett högt energiinnehåll samt minskad mängd fysisk aktivitet. Syfte: Att ta reda på vilken effekt olika former av fysisk aktivitet har avseende viktreducering hos personer med övervikt och fetma. Metod: Sökning av artiklar som behandlar fysisk aktivitet avseende viktreducering vid övervikt och fetma, publicerade från 1996 och framåt, i databaserna Pubmed, Pedro, Cochrane, Cinahl och AMED. Totalt 16 studier granskades och kvalitetsvärderades.

Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Människans behov av fysisk aktivitet är lika stort idag som det alltid varit. Dock har människans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevärt i och med det mer moderna samhället. Enligt Fyss, (2008) är den åtgärd som skulle ha störst positiv effekt på folkhälsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på människors välmående, dock är verkningsmekanismerna okända. Idag använder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

Syftet med detta arbete har varit att förstå och beskriva personalens inställning till och tillämpning av fysisk aktivitet i innemiljön på tre olika förskolor. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och tittat på barnens möjligheter till att utföra sådana aktiviteter på förskolorna. Detta har vi gjort genom att formulera fem frågeställningar och utifrån dessa satt oss in i forskning samt annan relevant litteratur. Utifrån frågeställningarna utformade vi sedan semistrukturerade intervjuer och systematiska observationer som vi genomförde på de tre förskolorna. Genom våra datainsamlingsmetoder har vi fått ta del av skilda sätt att tillämpa fysisk aktivitet i förskolan.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen. .

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen.