Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i.

Bakgrund: Promotion och prevention är en del i det hälsofrämjande arbetet och ökad fysisk aktivitet är en av åtgärderna till bättre hälsa och förebyggande av folkhälsosjukdomar. Evidens för att använda fysisk aktivitet mot kroniska sjukdomar är hög, men siffror pekar på att Sveriges befolkning inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitets nivå samt intresset för fysisk aktivitet i hemmiljö med coaching av legitimerade sjukgymnaster Metod: Undersökningsgruppen var män och kvinnor i åldern 18-60(+) år som valdes ut bland befolkningen i Norrbotten. Datainsamling gjordes via en kort enkät och personer rekryterades via företag, föreningar och universitet. I studien ingick 108 deltagare och det var en jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra skolor i Kristianstads kommun gått till väga för att uppfylla den nya förordningen som trädde i kraft den 3 juni 2003, med målet att bidra med 30 minuters daglig organiserad fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? Undersökningen består av intervjuer med fyra rektorer från fyra olika skolor, samt 120 elevenkäter. Resultatet visar att samtliga skolor kan erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ingen skola kan däremot stötta med, Riksidrottsförbundets rekommendationer om att varje dag erbjuda alla elever minst 30 minuters organiserad fysisk aktivitet..

Syfte och frågeställningarStudien avser att mäta sambandet mellan betyg i idrott och hälsa och spenderad tid på fysisk aktivitet utöver skolidrotten i årskurs nio. Frågeställning:Finns det något samband mellan niondeklassares betyg i idrott och hälsa och avsatt tid för fysisk aktivitet utöver skolidrotten och hur ser det i så fall ut? MetodTotalt 91 elever i årskurs nio från två olika skolor fick besvara en pilottestad enkät med frågor om idrottsbetyg och antal timmar fysisk aktivitet på fritiden. Samband mellan elevens betyg och aktivitetsgrad analyserades med hjälp av korrelationsanalys enligt Spearman. Betygen överfördes till siffervärden för att medelbetyg skulle kunna beräknas med avseende på hur mycket tid för fysisk aktivitet eleverna rapporterar. ResultatResultaten baseras på 86 fullständigt ifyllda enkäter. Inget samband kunde ses mellan elevens idrottsbetyg och aktivitetsgrad.

Fysisk aktivitet är livsviktigt för människan, hon är konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhälle som vi idag lever i har en mängd folksjukdomar så som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit på grund av den livsstil vi för. Vår livsstil läggs till grunden redan i barndomen och det är därför viktigt att vi tidigt uppmuntrar våra barn till att röra på sig. Det är dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det är viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse är viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 år gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman måste åtgärder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man måste kunna förstå innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleålder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrån dessa.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.