Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

Syftet med arbetet Àr att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhÄllande till begreppet social hÄllbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hÄllbarhet. Vidare Àr syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hÀnsyn till olika aspekt av hÄllbarhetsdimensionen. Arbetet bygger pÄ en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo dÀr metoderna innehÄllsanalys och intervju anvÀndes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hÄllbarhet spelar en viktig roll bÄde för kommunen och privata aktörer, men att det finns svÄrigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar ocksÄ pÄ en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, nÄgot som bÄda har positiva och negativa sidor..

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning. PĂ„ ön finns flera omrĂ„den som Ă€r av kulturhistoriskt vĂ€rde, samt omrĂ„den som Ă€r klassade som ekologiskt sĂ€rskilt kĂ€nsliga omrĂ„den.

En vÀl genomförd planering genomsyrar ett helt byggprojekt, redan frÄn anbud till överlÀmnande och ger den bÀsta förutsÀttningen att fÄ ett lyckat sÄdant. Syftet med all planering Àr att vÀlja och tillÀmpa bra arbetsmetoder, hjÀlpmedel och utrustning, minimera slöseri av olika sorter samt göra materialhantering enkel och direkt, dessa parametrar bidrar till att öka effektiviteten pÄ ett projekt oavsett art. Med bra planering kan icke-vÀrdeskapande aktiviteter reduceras vilket ger ett mervÀrde för kunden. Det bÀsta ett företag kan erbjuda en kund Àr kvalitet, produkten kan aldrig bli förstklassig om producenten inte vet vad kunden vill ha. Detta arbete studerar effektivisering, uppbyggt dels av en teoridel, dels av en fallstudie.

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Avsikten med uppsatsen Àr att studera och analysera hur planerare ser pÄ sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebÀr i det hÀr fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samrÄd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen Àr att forskningen visar att planerarna Àr osÀkra till hur de ska anvÀnda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan frÄga Àr det sÄ stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har faststÀllt att medborgarinflytande Àr en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna Àr osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Det hĂ€r examensarbetet handlar om planering, simulering och jĂ€mförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsĂ€ttningar.Olika skrifter frĂ„n IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga kĂ€llor och internet har anvĂ€nts för att projektera laddparkerna. Detta för att sĂ€kerstĂ€lla att de uppfyller de grundlĂ€ggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hĂ€nsyn pĂ„ belastningsförmĂ„ga, kortslutningstĂ„lighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att anvĂ€ndas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsĂ€ttningar har simulerats med hjĂ€lp av ett mjukvara för att bestĂ€mma den stationĂ€ra belastningsprofilen.SpĂ€nningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats dĂ€r resultaten har visat att dessa lĂ„g inom de rekommenderade nivĂ„erna. Osymmetri har ocksĂ„ studerats dĂ€r det visar sig att hĂ€nsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den vĂ€rsta scenario dĂ€r eventuella billiga laddstolpar anvĂ€nds.

Sveriges landsbygd har lÀnge prÀglats av följderna av enökande urbanisering. FörÀndringar i samhÀllet har blandannat gjort att jord- och skogsbruket har rationaliseratsoch mÀnniskorna har sökt sig till stÀderna för att finnaarbete och utbildning. Nu finns det dock tecken pÄ att trenden med landsbygdens avbefolkning har börjat vÀnda i och med att fokus har flyttats frÄn enbart produktion tillatt Àven inbegripa rekreation..

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie dÀr de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan Är 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde frÀmst ses nÀr den fysiska aktivitetens intensitet var mÄttlig till intensiv och utfördes cirka tre gÄnger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Idag fokuseras det politiska intresset pÄ klimatfrÄgor och det visade sig inte minst nÀr Nobels fredpris tilldelades Panel of Climate Change och Al Gore Är 2007. KlimatfrÄgor med fokusering pÄ bland annat energifrÄgan, biologisk mÄngfald och hÄllbar utveckling kommer att vara nyckelfrÄgor under andra halvan av 2009 nÀr Sverige Àr ordförandeland för EU.Bidragande orsaker till klimatförÀndringar Àr mÀnskliga utslÀpp av vÀxthusgaser. Arbetet med att minska utslÀppen sker bland annat genom Kyotoprotokollet, dÀr 160 stater deltar, innehÄllande bindande Ätaganden att minska utslÀppen med 5 % fram till 2012. I och med arbetet med att minska vÀxthusgaser Àr frÀmjandet och utvecklandet av förnyelsebar energi en viktig del, sÀrskilt i form av vindkraft. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i detta, t ex i framtagandet av lÀmpliga omrÄden för etablering av vindkraft.GÀvle kommun anvÀnds som fallstudie och detta arbete ska underlÀtta förfarandet att ta fram bra beslutsunderlag som varje planerare behöver göra.

Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.