Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Ett öppnande Det hÀnder ibland att vi upptÀcker platser som lyckas erövra en speciell plats i vÄra medvetanden. Det Àr platser som sÀtter tankar och kÀnslor i rörelse, och som för en lÄng tid framÄt vÀcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av mÀnniskans hand, men som övergivits i takt med att samhÀllet förÀndrats. I sin bortglömdhet vÀcker de en svÄrbeskriven sympati, nÀstan som den till en gammal vÀn i behov av kamratlig omtanke.

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

En ÄtgÀrd som allt mer föresprÄkas runt om i vÀrlden för att uppnÄ en hÄllbar utveckling Àr att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat ÄterstÀlla vÄtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa ÄtgÀrder Àven innebÀr fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, Àr dock ett problem som sÀllan diskuteras i planprocessen.Planprocessen förutsÀtts vara en rationell process som tar hÀnsyn till alla stÄndpunkter och leder till den bÀsta lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer pÄ att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare gÄr att betrakta som ett utslag av makt dÀr handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stÀrka vissa aktörers inflytande pÄ andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsÀtt tycks dominera förestÀllningen om vad öppen dagvattenhantering innebÀr, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats frÄn planprocessen..

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Åtta anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada intervjuades utifrĂ„n studiens syfte med ett flertal frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Ă€r annorlunda?, ?Aktiviteterna Ă€r förĂ€ndrade bĂ„de positivt och negativt? och ?Mer planering krĂ€vs. Resultatet visade att anhöriga pĂ„verkades pĂ„ mĂ„nga olika plan.