KlimatförÀndringen Àr hÀr och havsnivÄn hÄller pÄ att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvÀstra SkÄne Àr en smÄstad som redan idag drabbats av översvÀmningar och som i framtiden kommer utsÀttas för Àn större risker. HavsnivÄn i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med sÄ mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivÄer vilket skulle fÄ förödande effekter pÄ bebyggelsen men Àven för drabbade mÀnniskor. SÀttet att hantera de stigande havsnivÄerna har de senaste Ären gÄtt frÄn en tillit till tekniska lösningar till en mer tillÄtande lösning pÄ naturens villkor, dÀr vattnet tillÄts översvÀmma bestÀmda omrÄden. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna, referensexempel frÄn Hamburg och NederlÀnderna, samt en innehÄllsanalys av kommunala dokument frÄn Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivÄn i Lomma.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhÀllet?. Detta innebÀr att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svÄra pÄfrestningar pÄ sam-hÀllet i fred. Denna uppsats utvÀrderar  implementeringen  av denna uppgift pÄ den lokala nivÄn inom totalförsvaret pÄ Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och LÀnsstyrelsen Gotland, frÄn tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras pÄ Evert Vedungs ?Ättapunktsprogram? dÀr jag i min utvÀrdering valt sex av dessa punkter.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.

Kinnarps AB Àr ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har mÄnga produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela vÀrlden. De normala leveranstiderna Àr tvÄ till fyra veckor men för nÀrvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlÀngts dÄ efterfrÄgan gÄtt upp kraftigt.Produktionen prÀglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebÀr att den lÄngsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrÄgeinformation som finns tillgÀnglig Àr svÄr att tillÀmpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjÀlp av mer utvecklade prognoser Àr förhoppningen att bÀttre kunna hantera efterfrÄgevariationer sÄ som sÀsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbÀttringsomrÄden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie pÄ Kinnarps AB.

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat RÀtt Metod, med det primÀra mÄlet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis ocksÄ kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbÀttring av arbetsmiljön. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ huruvida RÀtt Metod har lett till förÀndrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och pÄ vilket sÀtt det yttrar sig. Vi undersökte Äsikterna hos Ätta maskinförare och tvÄ produktionsledare med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Aktionsforskningens syfte Àr att öka elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sÀllan tillÄts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och dÀrmed saknar förstÄelse för dess syfte och innehÄll. Studien prÀglas av ett relationellt perspektiv i strÀvan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lÀrande. I Àmnet idrott och hÀlsa beskrivs att förutsÀttningar för detta mÄnga gÄnger saknas.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) och pÄ vilket sÀtt dessa upplevelser pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa och fysisk aktivitet.För att ta reda pÄ syftet har en kvalitativ metod tillÀmpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna bestÄr av tre kvinnor och tre mÀn i Äldrarna 57 till 73 Är, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier Àr: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt sprÄk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) Àr positiv. Det visar Àven att denna upplevelse har pÄverkat synen pÄ fysisk aktivitet och hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt. Den förÀndrade synen innebÀr ett bredare tÀnk nÀr det gÀller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet nÀr det gÀller hÀlsa.

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

Syftet med studien var att undersöka strÄklÀrares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kÀnde att jag under min utbildning pÄ Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva strÄklÀrare försökte jag fÄ svar pÄ hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lÀrare som jag talat med före min studie hade svÄrt att sÀtta ord pÄ deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken pÄ att grÀva djupare och se om jag genom mer utförliga frÄgor kunde fÄ svar kring detta.

Centrala SkellefteÄ har en rutnÀtskaraktÀr och i stadens periferi Äterfinns en trÀdstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, TrÀdgÄrdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriÀr. För att kunna minska denna barriÀr mÄste vi vara medvetna om att TrÀdgÄrdsgatan Àr ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, dÀr redovisas hur TrÀdgÄrdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara pÄ TrÀdgÄrdsgatan som ett stadsrum, utan Àven som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplanelÀggning med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestÀmmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket anvÀnds enskilt huvudmannaskap mycket oftare Àn vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmÀnna kostnader lÀggs över pÄ fastighetsÀgarna. Denna problematik har vÀckt vÄrt intresse för Àmnet.En litteraturstudie har gjorts av AnlÀggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus pÄ enskilt huvudmannaskap.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av grÀnser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger pÄ en icke-deltagande observation dÀr mÄlpunkter för de tre enheterna identifieras och kartlÀggs. Stadsvandringen mellan mÄlpunkterna Àr slumpmÀssig för att pröva om graffiti uppstÄr utanför sina mÄlpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes ? such as walking, cycling and traveling by bus.The thesis intends to study if the Municipality of UmeÄ?s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in UmeÄ is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend.