Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

VĂ€sterĂ„s Stad har i översiktsplan för VĂ€sterĂ„s tĂ€tort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att VĂ€sterĂ„s mĂ„l om en hĂ„llbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna Ă€r: ° Bygg staden inĂ„t ° Blanda bostĂ€der och verksamheter ° En ny syn pĂ„ trafiken ° StĂ€rk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen ÄngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet pĂ„ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt smĂ„husomrĂ„de.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna pÄ undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det ocksÄ finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att fÄr en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invÄnare, turism och företagsetableringar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas Àven Ät hur man som förskollÀrare arbetar med frÀmjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som anvÀnts för att samla information Àr i form av en enkÀt samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkÀten och fyra av dessa stÀllde sedan upp pÄ intervjun. EnkÀten bestod av Ätta frÄgor och intervjun baserades pÄ svaren frÄn tre av enkÀtfrÄgorna.

This text answers the questions how do we define what a campus is, how the concept of the campus came to exist and how it is used today, and how the Blekinge Institute of Technology (BTH) campus can be designed according to site conditions and the conclusions drawn from case studies at Chalmers University of Technology and Karlstad University. The purpose of the case studies is to gain insight into their campuses advantages and disadvantages. This finally results in an interpretation of how the Blekinge Institute of Technology campus can be planned. A campus is the area of land on which a college or university and its surrounding buildings resides on. Campus as a concept meant a field at first, it later evolved at American universities due to their design of college campuses.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.

VÄrt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse pÄ olika förskolor. Vi utgick frÄn en huvudfrÄga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehÄll och utformning? Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn tre underfrÄgor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vÄr studie att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Inför analysen av vÄrt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mÄl med utomhusvistelse efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998 sÄ har vi i vÄr kunskapsbakgrund anvÀnt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig pÄ utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998.

Bakgrund: OhÀlsotalen ökar och bristen pÄ fysisk aktivitet Àr en bidragande faktor. NÀridrottsplatser byggs för att frÀmja befolkningens hÀlsa. Flickor har dock en hög frÄnvaro pÄ nÀridrottsplatserna. Det Àr ett problem för samhÀllsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att fÄ flickorna mer fysiskt aktiva. Det Àr vÀrdefullt ur ett jÀmstÀlldhets- och folkhÀlsoperspektiv att alla individer fÄr ta del utav de hÀlsofrÀmjande arenor som finns att tillgÄ i samhÀllet.

Narkolepsi Àr en ovanlig sjukdom dÀr de vanligaste biverkningarna Àr överhÀngande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka kÀnslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förÀndras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) anvÀnts. Empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och Äldrar som haft sjukdomen olika lÄng tid.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhĂ€lsoarbetet?. Samverkan, dĂ€r handikapp- och patientorganisationer Ă€r delaktiga i planering av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd har varit aktuellt i mer Ă€n 35 Ă„r, man utvecklade former för handikapprĂ„d redan 1970. ÄndĂ„ finns det mycket lite empirisk forskning pĂ„ omrĂ„det. Syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhĂ„lla ett vidare perspektiv genom att jĂ€mföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer pĂ„verkar och vilka former finns för samverkan och hur stĂ€mmer dessa med existerande teorier? Arbetet Ă€r upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material frĂ„n Storbritannien, en dokumentanalys av material frĂ„n Stockholms lĂ€ns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

SammanfattningTitel: Företags anvÀndning av ÄrsbudgetNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiUtgivningsÄr: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot anvÀndningen av Ärsbudget i företag, de anser att Ärsbudget kan göra ett företag stelt och svÄrt att anpassa sig till omvÀrldsförÀndringar. DÀrför Àr syftet med den hÀr studien att förstÄ hur företag anvÀnder Ärsbudget och om företag kompletterar sin Ärsbudget för att förbÀttra företagets planering. Uppsatsens forskningsfrÄga Àr vilka fördelar och nackdelar som finns med Ärsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansÄgs tillrÀckligt för att fÄ en bÀttre förstÄelse hur anvÀndningen av Ärsbudgeten pÄverkas beroende pÄ vilka omstÀndigheter som föreligger i företaget. Data frÄn intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av Ärsbudget samt företagens vÀrderingar kring Ärsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen anvÀnder Ärsbudget och fyra av fallen anvÀnder verktyg för att komplettera sin Ärsbudget.