Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

I denna rapport har jag valt att titta nÀrmare pÄ skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och lÀser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jÀmförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument pÄ PEABs intranÀt samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport sÄ har jag sett vÀldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig frÄn försvarsmakten.Det Àr i stort vad gÀller orderarbete pÄ lÀgre nivÄ, frÄn arbetsledaren till arbetarna. BÄde att trÀna pÄ att ge order men ocksÄ för att det blir lÀttare att följa upp arbetet. Jag skulle ocksÄ vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.

Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Rastplatser Àr nÄgot mÄnga tar förgivet, de bara finns dÀr lÀngs vÀgarna med jÀmna mellanrum. TyvÀrr stÀmmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nÀtverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. FrÄn GÀvle och norrut finns det tyvÀrr en helt annan bild. PÄ rastplatskartan frÄn 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir fÀrre och fÀrre ju lÀngre norr ut man kommer.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger pÄ det stora vÀgprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vÀgnÀt och bidra till att bÀttre knyta samman Stockholms norra och södra kÀrnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstÄs och synliggöras pÄ flera olika sÀtt och dÀrför studeras och anvÀnds flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men Àven Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Karlskrona Àr unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begrÀnsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en Ànde av staden och under flera Ärhundraden har staden bara kunnat vÀxa in över land. NÀr mÄnga stÀder pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tÄrtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strÀvar efter att behÄlla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor lÀngre och lÀngre frÄn ön.

Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning. StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas mÄlpunkter har blivit lÀngre. Det blir ofta bilen som förblir det sjÀlvklara transportmedlet mellan dessa destinationer. VÀrdefulla grönytor som anvÀnds för rekreation och en biologisk mÄngfald fÄr allt oftare ge vika Ät stÀdernas frammarch och utbredning.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstÀderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats Ànnu bÀttre i de mindre stÀder. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till fÀrre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels pÄ att det skett en urbanisering och dels pÄ att bilanvÀndningen har ökat. Förr byggdes stÀderna vid Ämynningar, dÀr handelsleder korsades och sÄ smÄningom vid jÀrnvÀgsknutar. Numera utvecklas bostÀder och service oberoende av varandra.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

Det Àr 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med lÄngvarig smÀrta, vilket Àr ett folkhÀlsoproblem. SmÀrta Àr förknippat med bÄde psykologiska och emotionella reaktioner. MÄlet med smÀrtlindring Àr att minska patientens lidande. Det Àr dÄ viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. LÄngvarig smÀrta ger en fysisk, psykisk och social pÄfrestning vilket gör att det kan vara svÄrt för patienten att förklara sin smÀrta.

Frihamnen Ă€r ett mycket centralt belĂ€get, gammalt handelshamnsomrĂ„de, i Göteborg, som angrĂ€nsar Hisingen i norr och Göta Ă€lv i söder. OmrĂ„det var en gĂ„ng i tiden sveriges största och enda oceanhamn. NĂ€r varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hĂ„rt, likt mĂ„nga andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra Ă€ndamĂ„l. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och omrĂ„det har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats. Idag Ă€r Frihamnen en del av Göteborgs Stads utvecklingsomrĂ„de Centrala Älvstaden, vilket Ă€r det gemensamma namnet för Norra Älvstranden och Södra Älvstranden. Arbetet med Frihamnen Ă€r i dagslĂ€get i ett undersökande stadie och inga konkreta planer har Ă€nnu arbetats fram..

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.