Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Stretching används som en naturlig del före eller efter fysisk aktivitet. Inom hälso och sjukvården används stretching av sjukgymnaster som behandlingsåtgärd vid olika sorters besvär i rörelseapparaten samt inom neurologin. Syftet med litteraturöversikten är att skapa en överblick över forskning i ämnet och utifrån det skapa en bild beskrivande olika stretchingmetoder samt dess effekter på rörelseomfång, smärta och fysisk återhämtning. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, PEDro, AMED, CINAHL och Web of Science vilket resulterade i att 21 RCT artiklar inkluderades. Studier avseende ökning av rörelseomfång visade att statisk stretching och PNF/KAT är effektivare för att öka rörlighet i hamstrings jämfört med dynamisk och ballistisk stretching.

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Bakgrund; antalet äldre i Sverige ökar och får en högre medellivslängd. En viktig förutsätt-ning för att bevara sin hälsa är att kunna röra på sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmåga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivå och livs-värld har en avgörande betydelse för vårdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den äldre människan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkätstudie genomfördes på en motionsanläggning i en medelstor stad i västra Sverige. Studien riktade sig mot äldre personer fyllda 65 år och deltagandet var frivil-ligt. Enkäter placerades ut i styrketräningslokal och i badhus under fyra veckor.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade  arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete.

Människors levnadsvanor har förändrats de senaste 20 åren. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohälsosamma matvanor leder till både övervikt, hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohälsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete där motiverandet till egenvård ingår. Egenvård innebär att ta hand om sig själv genom goda och hälsosamma livsvanor och kan innebära fysisk aktivitet.