Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom.Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Människan är skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhälle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet påverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa påverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhållits med utbildningen. Förfrågan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns något samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i ämnet för att finna en lämplig utgångspunkt för arbetet. Därefter genomfördes en enkätstudie i fyra gymnasieklasser. Det var två klasser vardera från studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever från år 2 och 3 i gymnasieskolan.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.