I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Uppsatsens syfte är att få en inblick över hur fritidspedagoger ser på och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkät. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkäten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten både anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsområde och att det är en viktig del i deras verksamhet.

Folkhälsovetenskapligt program.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

På senare år har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kännetecknas av flexibilitet och osäkerhet, och att individens trygghet därför kommer av att vara anställningsbar. Studier har även visat att upplevelsen av anställningsbarhet kan påverka anställdas psykiska hälsa. Förhållandet mellan anställningsbarhet och psykisk hälsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis också påverkas av arbetslivets osäkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anställningsbarhet kunde predicera psykisk hälsa bland universitetsstudenter. Tvåhundra studenter deltog i en enkätstudie som genomfördes på Stockholms universitet.

Människan är byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med åldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer ansträngande än tidigare. Studier har visat att den funktionella förmågan och livskvaliteten kan förbättras genom fysisk aktivitet.

Personer med psykisk ohälsa är som alla andra människor, de drabbas av somatiska sjukdomar. När dessa personer söker vård inom somatiken får de ofta en sämre bedömning, som i sin tur kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vård kommer vi att möta dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatiken. Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Resultat: Vårdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsättningar var de 3 teman som vår innehållsanalys resulterade i, subkategorier som rädsla, krävande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt på kunskapsbrist av att vårda personer med psykisk ohälsa.

Introduktion/bakgrund: Cirka 50 000 människor i Sverige har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där insulinproduktionen i kroppen upphör med tiden. Det finns en del teorier om varför vissa personer utvecklar typ-1 diabetes, dock är det inte klarlagt varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Personer med typ-1 diabetes måste tillföra insulin genom dagliga injektioner. Fysisk aktivitet påverkar typ-1 diabetes genom att nsulinkänsligheten ökar.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Uppsatsen berör genomförandet av rättspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus på vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förändrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmärksamhet läggs vid att mäta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmåga vid bedömningen. Undersökningen har en rättsvetenskaplig grund då den belyser den praktiska tillämpningen av den rättsliga regleringen. I undersökningen används kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en låg psykosocial funktionsförmåga.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn.Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har.