En litteraturstudie om effekter av fysisk aktivitet på recept av Anneli Björk-Andersson och Jenny Bylund, Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet. Tanken med studien var att ta reda på effekterna av fysisk aktivitet, hur man arbetar med fysisk aktivitet på recept i Norrbotten samt hur det ser ut i övriga landet. En litteratursökning som innefattade 45 artiklar, rapporter och uppsatser samt fem olika läns landstings webbsidor genomfördes. Några av landstingen har kommit långt i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept och eftersom det var lättast att hitta material om dessa valdes de ut. Resultatet var tydligt, man har mycket att vinna på att vara fysiskt aktiv.

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, gestaltningsteori, använts.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.

Anorexia nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Uppsatsens syfte är att få en inblick över hur fritidspedagoger ser på och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkät. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkäten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten både anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsområde och att det är en viktig del i deras verksamhet.

Folkhälsovetenskapligt program.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

På senare år har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kännetecknas av flexibilitet och osäkerhet, och att individens trygghet därför kommer av att vara anställningsbar. Studier har även visat att upplevelsen av anställningsbarhet kan påverka anställdas psykiska hälsa. Förhållandet mellan anställningsbarhet och psykisk hälsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis också påverkas av arbetslivets osäkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anställningsbarhet kunde predicera psykisk hälsa bland universitetsstudenter. Tvåhundra studenter deltog i en enkätstudie som genomfördes på Stockholms universitet.

Människan är byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med åldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer ansträngande än tidigare. Studier har visat att den funktionella förmågan och livskvaliteten kan förbättras genom fysisk aktivitet.

Personer med psykisk ohälsa är som alla andra människor, de drabbas av somatiska sjukdomar. När dessa personer söker vård inom somatiken får de ofta en sämre bedömning, som i sin tur kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vård kommer vi att möta dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatiken. Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Resultat: Vårdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsättningar var de 3 teman som vår innehållsanalys resulterade i, subkategorier som rädsla, krävande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt på kunskapsbrist av att vårda personer med psykisk ohälsa.