Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Syftet med vÄrt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lÀrares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor pÄverkar elevers beteende under skoldagen. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för att fÄ ett sÄ brett och djupgÄende resultat som möjligt. I vÄr undersökning framhöll lÀrarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen Àr nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och Àven att lÀrarna arbetar för att frÀmja barnens dagliga rörelsebehov.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Resultatet frÄn ett flertal vetenskapliga studier indikerar pÄ att en god kosthÄllning har en positiv inverkan pÄ idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthÄllighet hos elitsatsande fjortonÄriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda Är 1999. De trÀnade fotboll fem gÄnger i veckan med sina respektive fotbollsakademier.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde pÄverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade pÄ dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjÀlpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har anvÀnts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att trÀning bÄde i grupp och individuellt förbÀttrade livskvalitet, fysisk förmÄga och andnöd. TrÀning motverkade ocksÄ kakexi och minskade risken för depression.

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhÀlsoproblem och fysisk aktivitet Àr nÄgot som föresprÄkas i samhÀllet. Motivation Àr en förutsÀttning för att en person skall kunna förÀndra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrÀmja den fysiska, psykiska och sociala hÀlsan och kan göra det genom att hjÀlpa mÀnniskor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hÀlsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta mÀnniskors olika behov Àr det av betydelse att ha kunskap och förstÄelse för vad motivation innebÀr och hur det uttrycks.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-Äriga pojkar och flickor. Studien Àr en kvantitativ komparativ tvÀrsnittsstudie och Àr en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & HÀlsa 2007? dÀr frÄgor om mat, hÀlsa, mÄltidsvanor, fysisk aktivitet och sjÀlvvÀrdering undersöktes. I denna delstudie anvÀndes ett demografiskt frÄgeformulÀr som mÀter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och lÀngd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna frukostvanor samt intar frukost utan sÀllskap av familjemedlem eller annan person.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivÄ idag pÄverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda pÄ deras egen upplevda aktivitetsnivÄ idag. Det Àr en kvalitativ deskriptiv undersökning och dÀrför var intervjuer den mest lÀmpliga metoden att anvÀnda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter pÄ en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade instÀllningen att den fysiska aktivitetsnivÄn som Àldre, kunde ha pÄverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero pÄ bland annat den positiva kÀnsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som nÄgot bra och roligt.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.