Syftet med uppsatsen Àr att identifiera effekter av införandet av digital fakturahantering genom att jÀmföra arbetsprocessen före och efter. Företag investerar i ny teknik med förhoppning om att uppnÄ ekonomiska vinster och effektivitetsökningar i organisationen. Digital fakturahantering berör ett företags leverantörsfakturor. Fakturorna scannas till digitala bilder dÄ de anlÀnder och skickas digitalt till anvÀndare för attest och kontering. Sökningar i efterhand av redan behandlade fakturor sker i systemet för digital fakturahantering.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, Àr att empowerment nivÄn i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gÄtt frÄn monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

Bakgrund: Ett av tre barn i vÀstvÀrlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohÀlsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjÀrt? och kÀrlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet dÄ mÄnga överviktiga barn tenderar att behÄlla den ohÀlsosamma livsstilen in i vuxen Älder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem Ärens skolinterventioner och dess utformning pÄ hÀlsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrÄn en bedömningsmall.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett pÄverkan pÄ den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

PÄ frÄgan om vad verksamhetscheferna har för Äsikt om hur de skulle kunna förhindra lÄngtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension pÄ sin avdelning sÄ tar mÄnga i likhet med ambulanscheferna upp fysisk trÀning och ergonomi som omrÄden dÀr de lÀgger stor vikt. Ingen nÀmner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet pÄ vad den vanligaste orsaken till lÄngtidssjukskrivningarna Àr, nÀmligen muskel ? skelettskador, sÄ kan fysisk trÀning och ergonomi vara riktiga metoder. StÀmmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del pÄ fritiden sÄ Àr arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till lÄngtidssjukskrivningarna. Men det finns skÀl att tro att denna bild inte riktigt Àr sann..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hÀvdar flertalet forskare Àr en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. NÄgot forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utstrÀckning förbiser Àr hur denna överföring pÄverkas av organisationsstrukturen. I den hÀr uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer pÄverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfÀllig. Det framkommer av studien en situation dÀr decentralisering fungerar som en barriÀr för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lÀgre enheter.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som Àr validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som Àr validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshÀlsovÄrden, vilket gör att det Àr osÀkert vilka metoder som anvÀnds för att mÀta fysisk belastning. DÀrför Àr det intressant att undersöka vilka metoder som anvÀnds idag och hur pass anvÀndarvÀnliga dessa Àr. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshÀlsovÄrden och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska anvÀndas vilket medför att en uppsjö olika metoder anvÀnds.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Fysisk aktivitet Àr viktigt - denna studie har för avsikt att aktualisera forskning kring publikens anvÀndning av nya medier med trÀningsrelaterad information. Genom att kvalitativt intervjua lÀsare av trÀningsbloggen Aldrig Vila visar studien att Aldrig Vila anvÀnds till information, inspiration och som referens för att vÀrdera de egna trÀningsresultaten. Aldrig Vila representerar ett trÀningsideal som lÀsarna vill utstrÄla, lÀsarna beundrar bloggskribenterna och uppger att deras trÀning och mÄlbilder pÄverkats av Aldrig Vila. Nytt och intressant i sammanhanget Àr att undersökningen Àven visar att Aldrig Vila skapar ett nÀtverk som strÀcker sig bortom datorskÀrmen..

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Syftet med vÄrt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lÀrares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor pÄverkar elevers beteende under skoldagen. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för att fÄ ett sÄ brett och djupgÄende resultat som möjligt. I vÄr undersökning framhöll lÀrarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen Àr nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och Àven att lÀrarna arbetar för att frÀmja barnens dagliga rörelsebehov.