Få studier har studerat personalens roll i att främja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. Särskilt fokus fanns på vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde på sex semi-strukturerade intervjuer med personal på gruppbostäder för vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning.

Hjärtsvikt är en sjukdom som är vanlig idag i Sverige och prevalens siffrorna stider. Syftet med denna stuide var att studera om hjärtsviktspatienter önskar ett team runt sig med ansats på olika egenvårds och omvårdnadsåtgärder och på vilket sätt de önskar få hjälp av teamet för att förbättra sin livskvalitet. På vilket sätt uppfattar de att ett vårdteam kan öka deras livskvalitet efterdiagnos. Åtta patienter födda mellan 1922-1942 deltog, fyra kvinnor och fyra män. Resultatet visar att informanterna har symtom som de tror beror på hög ålder, de anpassar sina aktiviteter efter vad de orkar göra, att det upplevs svårt att komma in i värdsvängen men när man väl är inne, är upplevelsen att man får bra vård.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Stretching används som en naturlig del före eller efter fysisk aktivitet. Inom hälso och sjukvården används stretching av sjukgymnaster som behandlingsåtgärd vid olika sorters besvär i rörelseapparaten samt inom neurologin. Syftet med litteraturöversikten är att skapa en överblick över forskning i ämnet och utifrån det skapa en bild beskrivande olika stretchingmetoder samt dess effekter på rörelseomfång, smärta och fysisk återhämtning. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, PEDro, AMED, CINAHL och Web of Science vilket resulterade i att 21 RCT artiklar inkluderades. Studier avseende ökning av rörelseomfång visade att statisk stretching och PNF/KAT är effektivare för att öka rörlighet i hamstrings jämfört med dynamisk och ballistisk stretching.

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer som genomgått amputation upplever sin livskvalitet. Den deskriptiva litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att amputation påverkade individerna utifrån ett fysiskt, psykisk och socialt perspektiv. Vanliga faktorer som påverkade livskvaliteten negativt var smärta och svårigheter med mobiliseringen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Bakgrund; antalet äldre i Sverige ökar och får en högre medellivslängd. En viktig förutsätt-ning för att bevara sin hälsa är att kunna röra på sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmåga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivå och livs-värld har en avgörande betydelse för vårdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den äldre människan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkätstudie genomfördes på en motionsanläggning i en medelstor stad i västra Sverige. Studien riktade sig mot äldre personer fyllda 65 år och deltagandet var frivil-ligt. Enkäter placerades ut i styrketräningslokal och i badhus under fyra veckor.

Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstånd när magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredställande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning är den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie från 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark är 2,8 patienter/miljoner invånare/år. Vanligen är patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ?Quality of life is defined as individuals? perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan på livskvaliteten.

Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som har en sämre prognos än många andra kroniska sjukdomar. För samhället innebär tillståndet en stor kostnad eftersom hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har därför svårt att känna igen förvärrningar av tillståndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens välmående och egenvård främjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjärtsvikt.