Depressionssjukdomarna Àr en av de största orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden och under de senaste 50 Ären har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i Älder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Fysisk trÀning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva lÀkemedel, det vill sÀga öka omsÀttningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk trÀning fortfarande Àr oklar. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk trÀning vid depression.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 Àr övervikt och fysisk inaktivitet men Àven stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen bestÄr frÀmst av tabletter, livsstilsÄtgÀrder och en bra egenvÄrd. NÀr livsvÀrldsansatsen anvÀnds i vÄrdandet fokuserar vÄrdaren pÄ hur patienter upplever sin hÀlsa, lidande, vÀlbefinnande och sin vÄrd. Detta kan inte mÀtas med olika instrument utan vÄrdaren fÄr lyssna pÄ personens egen berÀttelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvÀrlden pÄverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

Benskörhet - Osteoporos Àr en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, Àven om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig Äsikt Àr att osteoporos Àr resultatet av förlorad benmassa, vilket intrÀffar nÀr mÀnniskan Äldras. Har inte individen nÄtt upp till sin optimala mÀngd benmassa (peak bone mass) under uppvÀxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del pÄverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla riskfaktorer och preventiva ÄtgÀrder för barns och ungdomars benhÀlsa.

Benskörhet - Osteoporos Àr en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, Àven om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig Äsikt Àr att osteoporos Àr resultatet av förlorad benmassa, vilket intrÀffar nÀr mÀnniskan Äldras. Har inte individen nÄtt upp till sin optimala mÀngd benmassa (peak bone mass) under uppvÀxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del pÄverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla riskfaktorer och preventiva ÄtgÀrder för barns och ungdomars benhÀlsa.

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie dÀr de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan Är 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde frÀmst ses nÀr den fysiska aktivitetens intensitet var mÄttlig till intensiv och utfördes cirka tre gÄnger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

MÄlet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ hur det ligger till med vÄra ungdomars kost och motionsvanor. Man lÀser ofta i tidningar om den vÀxande ohÀlsan bland vÄra ungdomar, sÄ vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens pÄ vÄra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket lÀsk och Àter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar dÀrför om eleverna Àter frukost? Vi har Àven studerat om eleverna Àr fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lÀgger ner pÄ tv tittande och datoranvÀndning.

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Idag Àr de hot och pÄfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk Àn fysisk karaktÀr, vilket medför att vÄra stresshanteringssystem inte Àr helt ÀndamÄlsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk trÀning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa trÀningsformer upplevdes skilja sig Ät. Tio individer intervjuades, alla utövade nÄgon form av fysisk trÀning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska trÀningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktÀren pÄ stressreduktionen skilde sig Ät.

Syftet med studien var att undersöka vad det innebĂ€r för den enskilda individen att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till sjĂ€lvstĂ€ndig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförĂ€ndringen, att bli fysiskt aktiv, upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet pĂ„ recept innebĂ€r att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under vĂ„ren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening frĂ„n en vĂ„rdcentral i SkĂ„ne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för ungefÀr hÀlften av alla dödsfall i Sverige per Är. Det gÄr att förebygga hjÀrtsjukdom och Äterinsjuknande efter hjÀrtinfarkt genom att jobba bÄde primÀrpreventivt och sekundÀrpreventivt. En sekundÀrpreventiv insats Àr hjÀrtrehabilitering som Àr en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie Àr att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjÀrtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjÀrtinfarkt inkluderades.

SamhÀllet uppmuntrar individer att se över sina hÀlsovanor för att öka vÀlbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt pÄ den generella hÀlsan i ökat subjektivt vÀlbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio mÀn och kvinnor mellan 25-50 Är valdes slumpmÀssigt ut frÄn trÀningsanlÀggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade pÄ signifikant ökning av vÀlbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de mÀn som promenerade och kvinnor som konditionstrÀnade hade högst vÀlbefinnande och generell hÀlsa.