MÀnniskor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör dÀrför prioriteras. Syftet Àr att undersöka hur 17 ungdomar frÄn tvÄ olika skolor i GöteborgsomrÄden med hög invandrartÀthet, lÄg socioekonomisk status och lÄg utbildningsnivÄ talar om fysisk aktivitet. Studien Àr en del i fas tvÄ av ett större europeiskt forskningsprojekt och har dÀrför fÄtt en specifik mÄlgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i Äldern 13-14 Är.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en frÀmre korsbandsskada till rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för rehabilitering, fysisk aktivitet och totalt (rehabilitering + fysisk aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering och fysisk aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkÀt. EnkÀten konstruerades efter befintliga motivations- och rehabiliteringsenkÀter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ inaktiviteten i dagens samhÀlle, med fokus pÄ barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lÀr sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete Àr att undersöka varför nÄgra av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av hermeneutiken som inspirationskÀlla. DÀr vi samlat in delar, vÄr förförstÄelse samt de intervjuades förförstÄelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fÄngats till en horisontsammansmÀltning.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Vi mÀnniskor lever allt lÀngre och medellivslÀngden förvÀntas bara stiga allt mer för varje Är. Samtidigt har vi en strÀvan efter att Äldras med en vÀlbehÄllen hÀlsa. DÀrför Àr det idag av högsta vikt att samhÀllet arbetar för att frÀmja hÀlsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en faktor som har visat sig bidra till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhÀlsoarbetet.

BakgrundKardiovaskulÀra sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhÀllet. Den fysiska aktiviteten har god effekt pÄ mÀnniskokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulÀra sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vÀgleda patienten till förbÀttrad egenvÄrdsförmÄga och en ökad mÀngd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjÀlp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjÀlpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulÀr sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fĂ„tt diagnosen TIA var. FrĂ„gestĂ€llningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna Ă€gnade sig Ă„t, hur de upplevde sin hĂ€lsa, begrĂ€nsande faktorer, eventuell förĂ€ndring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fĂ„tt rĂ„d om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkĂ€tundersökning och 195 enkĂ€ter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fĂ„tt diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer Ă€n hĂ€lften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre Ă€n 30 minuter/dag.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och sociala medier har nÄgra samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkÀtundersökning och genomfördes pÄ en gymnasieskola i Karlstad. EnkÀten bestod av 19 frÄgor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hÀlsa samt anvÀndning datoranvÀndning/sociala medier. 121 enkÀter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet anvÀndes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mÀngden fysisk aktivitet.

AbstractForskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan lÀnge varit samstÀmmig om stora hÀlsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hÀlsa (Skolverket, 2000) pÄvisar Àmnets huvudsakliga syfte vilket Àr att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en lÄngsiktig hÀlsofrÀmjande livsstil. I en nationell utvÀrdering av Idrott och hÀlsa pÄtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte Àr med i eller har lÄg aktivitet i Àmnet.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar i samhÀllet. Regelbunden fysisk aktivitet förbÀttrar hÀlsan, förebygger sjukdomar och förlÀnger livet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan motivera patienter med hypertoni att bli fysiskt aktiva. Metod: Metoden som anvÀndes i denna studie var en litteraturöversikt. Forskningsresultat frÄn tolv vetenskapliga studier, publicerade i vetenskapliga tidskrifter granskades samt en doktorsavhandling.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hÀlsoprojekt mÄr bÀttre Àn jÀmnÄriga klasskamrater som ej deltar i hÀlsoprojektet, vilket bevisas med hjÀlp av en enkÀtstudie. MÄnga delar i arbetet berör hÀlsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk trÀning och intellektuell inlÀrning.Arbetet genomfördes genom att jag: - gjort litteraturstudier,- praktiserat hur ett hÀlsoprojekt kan fungera pÄ en skola,- lÀmnat ut en enkÀt och sammanstÀllt den, - tagit del av forskningsuppgifter.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

TIA Àr en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjÀrt-kÀrlhÀndelse, bland annat stroke. HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr beroende av levnadsvanor, dÀr lÄg nivÄ av fysisk aktivitet Àr en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar, bÄde primÀr - och sekundÀrpreventivt, Àr förÀndring av levnadsvanor. RÄdgivning om fysisk aktivitet bör bestÄ av individanpassade muntliga rÄd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som trÀffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det Àr inte kÀnt i vilken omfattning detta sker.