SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patientŽs own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i dagens samhĂ€lle och kan leda till mĂ„nga negativa konsekvenser för sĂ„vĂ€l individ som samhĂ€lle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor Ă€r mindre fysiskt aktiva och har en sĂ€mre psykisk hĂ€lsa. Fysisk aktivitet Ă€r den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan ocksĂ„ ha positiv pĂ„verkan pĂ„ den psykiska hĂ€lsan samt skydda mot stress, depression och Ă„ngest.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag Àr vuxna svenskar inte tillrÀckligt fysiskt aktiva och mÄnga motionerar aldrig. För dem Àr risken störst att drabbas av vÀlfÀrdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-Äringar kan fÄ ett ökat vÀlbefinnande av fysisk aktivitet, dÀrför Àr det intressant om vÄrdpersonal genom ett vÄrdande möte kan fÄ Àldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vÄrdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos Àldre personer.

MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten Àr idag lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att frÀmja fysisk aktivitet och förÀndra dÄliga vanor. TvÄ av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal pÄ utfall sÄsom fysisk förmÄga, livskvalitet och livsstilsförÀndring samt hur dessa metoder kan anvÀndas som behandling.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsÀttningen ADHD. Men Àven att fÄ ta del av lÀrarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsÀttningen reagerar pÄ fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lÀrare intervjuats ute pÄ olika arbetsplatser i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna utgick frÄn olika intervjuguider beroende pÄ lÀrarens befattning dÀr det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder pÄ att lÀrarna upplever att eleverna kan bli hjÀlpta av fysisk aktivitet men betonar att det Àr oerhört individuellt.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsÀttning som har en stillasittande fritid löper dubbelt sÄ stor risk för fetma Àn en person utan funktionsnedsÀttning. Det Àr vanligt att personer med funktionsnedsÀttning Àr fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vÄrt samhÀlle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsÀttning i Äldern 13-25 Är. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn de faktorer som visades pÄverka vid deltagande i fysisk aktivitet.