SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.

Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa har under senare Ären studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstÄnd och mÄnga rapporter stöder att motion Àr bra för mÀnniskan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dÄlig motion Àr vardag för mÄnga. Folk verkar bli ohÀlsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hÀlsosammare livsstil. Det finns ett samband med trÀning och bÀttre hÀlsa och förmÄga .

Bakgrund: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ vÄr kropp.  Fysisk aktivitet kan sÀnka blodtrycket, stÀrka muskler och skelett och reducera stresshormoner. Genom dessa effekter och andra minskar risken för flera sjukdomar som exempelvis diabetes typ II, hjÀrt- kÀrlsjukdomar och depression (StÄhle 2008) Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att försöka förstÄ hur förskrivare av Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaR) och mottagare av patient (aktivitetsarrangör) ser pÄ samarbetet runt patienterna. För att undersöka detta belyses dels hur de tvÄ parterna ser pÄ det egna och den andra partens arbete, dels hur de ser pÄ kommunikationen dem emellan. Metod: Studien Àr mulitimetodiell utifrÄn en fallstudie som har karaktÀr av en fenomenografiskt beskrivande analys (Merriam 1994; GranskÀr & Höglund-Nielsen 2008). I undersökningen deltog tre förskrivare och tvÄ aktivitetsarrangörer.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anstÀllda vid olika institutioner pÄ Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig Ät mellan hög- och lÄgutbildade. Metod: En enkÀtundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var mÀn. MedelÄldern för svarsdeltagarna var 47,6 Är (variationsvidd 27-69 Är). Insamlingen av data skedde pÄ fyra olika institutioner (HÀlso- och vÄrdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och SamhÀllsvetenskap) pÄ Linnéuniversitetet i Kalmar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i Äk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.FrÄgestÀllningar:1. Hur stor andel elever Àr regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva pÄ fritiden i Ärskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i Ärskurs 9 gÀllande mÀngd och val av fysisk aktivitet pÄ fritiden?3.

I hÀlsoprofessionen Àr beteendeförÀndringar gÀllande fysisk aktivitet och kost centralt. Self-Determination Theory Àr en motivationsteori som i forskning anvÀnts för att undersöka motivation till fysisk aktivitet. Det finns dÀremot mindre litteratur som kopplar teorin till hÀlsosamma kostvanor. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra motivation och mÄlsÀttning till hÀlsosamma kostvanor hos en grupp studenter. Studien avser kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitetsnivÄ, motivation och mÄlsÀttning samt jÀmföra könsskillnader.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄr undersökning var att försöka förstÄ lÀrarnas instÀllning till rörelse och hur de förhÄller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lÀrare pÄ en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benÀmns rörelse. Vi har Àven genomfört ett frÄgeformulÀr för att försöka fÄ en mer övergripande bild pÄ lÀrarnas instÀllningar till rörelse. VÄrt resultat visade att det fanns olika instÀllningar bland lÀrarna.

Fysisk aktivitet har stora hÀlsovinster för alla men speciellt för de som Àr drabbade av psykisk ohÀlsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga Àr regelbundenheten, gÀrna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolÀr sjukdom, depression och schizofreni. NÄgon gÄng refererar vi till samtliga ovanstÄende sjukdomar och benÀmner dÄ dessa för psykisk ohÀlsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hÀlsosammare liv med trÀning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet pÄ recept, (FAR).

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hĂ€lsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna Ă€r att mĂ€nniskor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av vĂ€lfĂ€rdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthĂ„llning kan ytterligare förstĂ€rka chanserna till att upprĂ€tthĂ„lla en god hĂ€lsa.För att komma tillrĂ€tta med problemet i Sverige sĂ„ har folkhĂ€lsan fĂ„tt en tydlig roll i samhĂ€llspolitiken. Tydliga mĂ„l om hur arbetet med den svenska folkhĂ€lsan ska förbĂ€ttras har utformats.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Regelbunden daglig trÀning med mÄttlig anstrÀngning minskar risken för Äterinsjuknande, mildrar symtom, ger bÀttre fysisk prestationsförmÄga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivÄ tvÄ Är efter genomgÄngen hjÀrtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sÀndes en enkÀtundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens pÄ 86% uppnÄddes, dÀrav 16 kvinnor och 27 mÀn.