Övervikt och fetma är i dag ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga världen, framförallt bland barn och ungdomar. En betydande orsak till att övervikten i Sverige ökat är en felaktigt sammansatt kost och att vi blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning. Genom att motivera barn och ungdomar att delta i fysiska aktiviteter och äta hälsosammare kan positiva hälsokonsekvenser uppnås. Syftet var att undersöka kost- och motionsvanor bland elever i skolår 9, samt jämföra hur flickor respektive pojkar kan motiveras till bra kost- och motionsvanor. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i skolår 9 i Kristianstads kommun, där sammanlagt 235 elever besvarade enkäten.

Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Tiden för lek har reducerats för dagens små barn genom att mer tid spenderas på förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har färre syskon. Barn är idag som minst aktiva den tid de är lediga från skolan och föräldrar har mindre tid att uppmärksamma barnens aktivitet. Då den spontana aktiviteten sjunker och passiviteten växer i och med ökad ålder är det viktigt att främja och uppmuntra fysisk aktivitet i barnets unga år. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns (0-6 år) fysiska aktivitet på fritiden och faktorer som påverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med sex föräldrar.

BakgrundPrevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.

Viktuppgång i samband med ett rökstopp är ett problem som i stor utsträckning är mer påtagligt hos kvinnor, som själva anger detta som ett problem. På grund av detta börjar kvinnorna många gånger att röka igen. Det är då sjuksköterskan kan använda kunskap och resurser för att motivera och stötta kvinnan att vidmakthålla sitt rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka förebyggande strategier sjuksköterskan, i det dagliga arbetet, kan använda sig av för att förhindra viktuppgång hos kvinnor i samband med ett rökstopp. Metoden är en litteraturstudie där de tio artiklarna, som ligger till grund för vårt resultat, hittades via databaserna PubMed och CINAHL.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

BakgrundSjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt två procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade är kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla åldrar och ännu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De främsta symtomen vid fibromyalgi är generell och ständig värk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression är också ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. Många personer med fibromyalgi väljer att använda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla. Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola ? idrott ? hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! ? Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.