Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör användas för att motivera elever inom ämnet idrott och hälsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspåverkan läraren i ämnet idrott och hälsa upplevs ha haft på populationen.Frågeställningarna som använts för att besvara syftet är följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att läraren i idrott och hälsa skulle använt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken påverkan upplever de före detta eleverna att läraren i idrott och hälsa har haft på deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkäter besvarats från studerande på Newton yrkeshögskola (NY).

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är: ? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa? ? Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning? ? Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan? ? I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Den här studien är: (1) En del av en andra fas i ett internationellt projekt med huvudsyfte att ökaförståelsen för om och hur olika faktorer påverkar utvecklandet av en (in)aktiv livsstil, samtutforska om faktorerna är samma i olika sociala grupper i samhället. (2) En egen studie med syftetatt utforska hur fenomenet habitus kommer till uttryck i smak och val av kost och fysisk(in)aktivitet hos barn i årskurs sju som kommer från ett område med hög invandrartäthet ochsocioekonomisk låg status.Som datainsamlingsmetod används kvalitativa fokusgruppsintervjuer och som analysverktyg avdata utnyttjas Bourdieus habitusteori. Studien innefattar två homogena fokusgruppsintervjuer medfem deltagare i respektive grupp.Studiens resultat stärker tidigare forskning som pekar på att framförallt idrottande i förening ärvillkorad och begränsad av stora grupper i samhället. Av deltagarna i studien är det endast en som äraktiv inom föreningsidrott och trots att över hälften av barnen testat på idrottsformen, är det ingetsom faller dem i smaken. Gällande matval stärker resultaten forskning som talar för att val av mathar en viktig roll i skapandet av en identitet, samt som statussymbol, där vilken mat man väljerrespektive tar avstånd från i hög grad uttrycker vem man är och var i samhället man kommer ifrån.Denna studie slår fast att val och smak av kost och fysisk (in)aktivitet i allra högsta grad påverkasav mötet mellan kulturell bakgrund och social miljö och stärker därmed Bourdieus teori om atthabitus påverkar en individs livsstilsval..

En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrigär fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är enviktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet varatt få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivtdeltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av attstärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen ochbehov.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, pågrundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visadeatt samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motiveraelever eller öka deras självförtroende i undervisningen.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?MetodJag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.ResultatResultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan.

Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometer­data.Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett efter­test (E) utfördes under sista träningsveckan.

Bakgrund: Vår medellivslängd ökar, vi blir allt äldre. I hemsjukvården möter sjuksköterskan äldre personer som lever med smärta. Smärta som utgår från muskler, skelett och leder och som hindrar den äldre från att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i hemsjukvården kan göra för att lindra smärta. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt som baseras på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Dagens samhälle har förändrats på många sätt och tidsbrist är det gott om. Följden blir att samhällets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha många positiva hälsoeffekter som kan förbättra både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka olika hälsoeffekter som dans kan bidra till på både fysisk, psykisk och social nivå. Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar använts.

Syfte och frågeställningarStudien avser att kvalitativt undersöka det praktiska arbetet med motiverande samtal för personer med depression ur behandlares synvinkel, avseende uppfattningar, förhållningssätt samt erfarenheter.-          Hur tillämpas motiverande samtal på personer med depression av olika behandlare, avseende upplägg, genomförande och uppföljning?-          Vad har behandlare som använder sig av motiverande samtal på personer med depression för erfarenhet av det?-          Vad har behandlare för förhållningssätt till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet?MetodKvalitativ forskning med intervjuer. Informanterna var fyra behandlare från nätverket MI Nordic, som tillämpade motiverande samtal för personer med depression. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades deduktivt genom kvalitativ innehållsanalys. ResultatBehandlarnas tillvägagångs- och förhållningssätt av motiverande samtal för personer med depression var likartad även om vissa variationer förekom. Samma var det med deras erfarenheter gällande styrkor, svårigheter och effekter.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

AimThe purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions:How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH?  Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff?MethodWe chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers.