Fysiska aktivitetsmönstret hos äldre, mätt med accelerometri före och i slutet av en två månaders träningsperiod
Physical activityAccelerometryElderySedentary behaviorInternational Physical Activity QuestionaireFysisk aktivitetAccelerometriäldreStillasittande beteendeIPAQ
Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometerdata.Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett eftertest (E) utfördes under sista träningsveckan. Totalt ingick 97 individer vid F1 & F2 samt 78 vid E som jämfördes mot resultat vid F2.Resultat. Vid F1 sågs vid accelerometri för minst måttlig fysisk aktivitet medelvärdet 42,7 min/d (MVPA/d), men endast 22, 2 min/d för tid i perioder à minst 10 min (Freedson bouts/d). Vid analys av separata dagar kom bara 15% av deltagarna upp till rekommenderade 5 dgr/v à minst 30 min av sammanhängande 10-min-perioder fysisk aktivitet (med lägst måttlig intensitet). Median för högintensiv aktivitet (VPA) var mycket låg för denna grupp (0,9 min/d). Medel för stillasittande var 10,2 timmar (SED/d) samt 4,3 timmar total tid i minst 20-min-perioder (Sedentary bouts/d). Mellan F1 & F2 sågs ingen signifikant förändring för MVPA/d eller Freedson bouts/d. Däremot framkom en ytterst liten sänkning som var signifikant för stillasittande tid (20,0 resp. 13,7 min/d i SED/d resp. Sed bouts/d). Förändring av VPA visade en minimal ökning med 0,4 min/d (sign.). Korrelationen mellan F1 & F2 var 0,86 för MVPA/d, 0,81 för Freedson/d, 0,59 för Vig/d, 0,59 för SED/d samt 0,74 för Sed bouts/d, alla signifikanta. Vid E sågs, gentemot F2, en liten men signifikant ökning av medel för MVPA/d (till 50,6 min/d), men inte för Freedson bouts (20,9 min/d) eller för målet minst 5 dgr/v med 30 min i Freedson bouts/d (12%). Stillasittande sjönk signifikant för E till 9,7 tim/d (SED/d) samt 3,6 tim/d (Sed. bouts/d). VPA ökade minimalt med 0,5 min/d (sign.) till medianvärdet 1,7 min/d. De starkaste signifikanta (*) korrelationerna mellan olika frågor och accelerometri noterades för MVPA/d resp. Freedson bouts/d (som mest 0.53- 0,60*), följt av stillasittande 0,40* resp. 0,39* (i SED/d resp. Sed bouts/d). För VPA noterades inga eller ytterst låga samband, som högst r=0,24* mot frågorna.Slutsats. Värdena för högintensiv aktivitet vid accelerometri visade genomgående förvånansvärt låga nivåer. En orsak kan vara att datoranalysprogrammen för aktivitetsmätarna inte är tillräckligt känsliga såsom de idag är inställda för seniorers högsta intensitetsnivåer. Bäst signifikanta samband gentemot accelerometri sågs för frågor om minst måttligt intensiv fysisk aktivitet. Visst signifikant samband sågs även för en fråga om stillasittande, medan aktivitetsmätarens data stämde vanligtvis inte överens med självskattad data för högintensiv fysisk aktivitet för äldre. Så dessa seniordata är inte helt lika jämfört med tidigare studier på yngre vuxna som vanligtvis visat en högre validitet för frågor med högintensiv jämfört med måttligt intensiv fysisk aktivitet.