Sökresultat:
649 Uppsatser om Fysiologiska mätvärden - Sida 8 av 44
Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.
Idrott och hÀlsa i motioner : ? En diskursanalys av riksdagsmotioner Är 2010-2013
Denna undersökning behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolÀmnet. Syftet Àr att undersöka vilka diskurser i skolÀmnet Idrott och hÀlsa som konstitueras i motioner frÄn Sveriges riksdag. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner frÄn Sveriges riksdag som behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa?? samt ?Vilka synsÀtt pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi gjort en diskursanalys.
Att vara anhörig till en demenssjuk familjemedlem
Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.
Glukosmetabolism och fysiologiska variationer hos hundar
Glukosmetabolism Àr ett viktigt omrÄde inom djursjukvÄrden. För att diagnosticera olika sjukdomstillstÄnd relaterade till glukosmetabolismen kan man mÀta glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar pÄverkas av olika fysiologiska faktorer.
Faktorer som ökar glukoskoncentrationerna i blodet hos bÄde hundar och katter Àr stress och kolhydratinnehÄllande mÄltid. Valpar har högre blodglukoskoncentration Àn vuxna hundar, medan gamla hundar har högre insulinkoncentration i blodet Àn yngre hundar. Hundens kön pÄverkar varken glukos- eller insulinkoncentrationen.
Fruktosamin speglar den medelkoncentration av glukos som djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.
Poliklinisering och dess samband med cytostatikarelaterat fo?rdro?jt illama?ende och kra?kningar hos patienter som genomga?tt autolog stamcellstransplantation
Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.
Kraften av massage och musik : Betydelsen av komplementÀra behandlingar i palliativ omvÄrdnad
De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar. ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning, sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.
Syntetiska feromoner som stressreducerande behandling av katt
Ett akut stressvar Àr nödvÀndigt för överlevnad, men nÀr stress blir kronisk kan problem uppstÄ. Kronisk stress leder till en mÀngd fysiologiska och kÀnslomÀssiga effekter som Àr negativa för djuret och dess omgivning.
Feromoner Àr kroppsegna doftsignaler som anvÀnds av de flesta dÀggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och anvÀndas för att behandla
stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsferomoner frÄn katt har isolerats. TvÄ av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kÀnda anvÀndningsomrÄden inom
veterinÀrmedicin.
F3 anvÀnds av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer dÀr risk för stress föreligger.
Vokalkvalitet och duration hos diftonger i benadiri och nordsomaliska
I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.
PÄverkar klippning och tÀckning det fysiologiska svaret pÄ arbete och ÄterhÀmtning hos islandshÀstar?
Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur det fysiologiska svaret pÄ trÀning och ÄterhÀmtning ser ut hos islandshÀstar, samt om detta pÄverkas av klippning och tÀckning. Sex islandshÀstar studerades innan, under och 60 minuter efter att de genomförde ett standardiserat trÀningsprogram. Programmet genomfördes fyra gÄnger och hÀstarna var sina egna kontroller. Varje gÄng var hÀstarna under nÄgon av följande behandlingar: 1) oklippt (full vinterpÀls), 2) oklippt (full vinterpÀls) och försedd med tÀcke direkt efter trÀningspassets slut, 3) halvklippt eller 4) halvklippt och försedd med tÀcke direkt efter trÀningspassets slut. HjÀrtfrekvens, andningsfrekvens, hudtemperatur, rektaltemperatur, laktat, pH, hematokrit, pCO2, kalium, totalprotein och glukos mÀttes.
Evidens för anvÀndandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer : En systematisk litteraturstudie
Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att anvÀndandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har nÄgon fysiologisk effekt. FrÄgor vi stÀllde oss var i vilka situationer hunden anvÀnds som medel, vilka mÀtmetoder som har anvÀnts, vilka fysiologiska effekter som uppmÀtts, vilka ytterligare effekter som uppmÀtts samt hur hunden kan anvÀndas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrÄn kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, Äterstod 11 artiklar av kvantitativ karaktÀr som analyserades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar. Genom kritisk granskning och sammanstÀllning av litteraturen skapades en syntes frÄn tidigare genomförda empiriska studier.
Mobilapplikation för trÀning av hÀst
De allra flesta som trÀnar hÀstar gör det för att i nÄgot syfte öka hÀstens prestationsförmÄga. NÀr hÀsten Àr rÀtt trÀnad för sin uppgift minskar skaderisken hos bÄde hÀst och ryttare. RÀtt trÀning frÀmjar hÄllbarheten pÄ lÄng sikt. Med en pulsmÀtare anpassad för anvÀndning pÄ hÀst Àr det möjligt att utlÀsa vilken intensitet trÀningen har och anpassa den för att fÄ den effekt man önskar. Med konditionstest för hÀst kan man sedan utvÀrdera om trÀningen haft avsedd effekt.
En enkel mobilapplikation anpassad för konditionstrÀning av ridhÀst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring trÀning och trÀningsintensitet hos mÀnniskor som trÀnar ridhÀstar.
Fysisk aktivitet och dess betydelse för individens upplevda hÀlsa- En studie gjord pÄ individer med diagnosen depression samt stressymptom
Den fysiska aktivitetens betydelse för vÄr hÀlsa Àr vÀl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel pÄ fysiologiska effekter Àr en effektivare syreupptagningsförmÄga dÄ ventilationen blir mer effektiv. HjÀrtat vÀxer och blir starkare vilket resulterar i att hjÀrtat kan pumpa ut en större mÀngd blod vid varje sammandragning. PÄ sikt har fysisk aktivitet bl.a.
Uppfattningar om hÀlsocoaching : En kvalitativ studie som belyser en grupp mÀnniskors tankar om begreppet hÀlsocoaching
Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.
Att förebygga stress hos kattpatienten
Trots att kattens popularitet som sÀllskapsdjur har ökat de senaste Ären, besöker kattÀgaren inte veterinÀr i samma utstrÀckning som hundÀgaren. NÄgra av orsakerna till detta Àr att Àgaren upplever att det Àr svÄrt av fÄ in katten i sin transportbur, att transporten till veterinÀren och sjÀlva besöket stressar katten samt att personalen pÄ djurkliniken inte förstÄr sig pÄ katter.
Att utbilda djurÀgare och personal i hur man pÄ bÀsta sÀtt undviker stress hos kattpatienten Àr viktigt bÄde för kattens vÀlfÀrd och vÄrd men Àven för djurÀgarens och personalens sÀkerhet.
Stress hos katten kan övergÄ i rÀdsla eller stressrelaterad aggression. I mÄnga fall misstas aggressionen för dominans och man försöker tillrÀttavisa katten eller bestraffa den vilket oftast förvÀrrar kattens rÀdsla och stress.
För att förstÄ kattens sÀtt att reagera pÄ olika stimuli mÄste man förstÄ hur katten upplever sin omgivning genom sina sinnen och hur den kommunicerar, t ex att katten Àr kÀnslig för höga ljud och hur den anvÀnder sin kroppshÄllning för att visa sin sinnesstÀmning.
Stress ger fysiologiska förÀndringar som kan pÄverka bÄde den kliniska undersökningen och de fysiologiska parametrarna och detta kan i sin tur leda till felaktiga diagnoser.
Genom djurÀgarutbildning, anpassad utformning av lokaler och stallburar samt kunskap om kattens beteende och hur man hanterar och bemöter katten pÄ bÀsta sÀtt, kan man minska stressen hos mÄnga kattpatienter..
Fysiologiska stressvar pÄ trÀning & övertrÀning hos hÀst
All trÀning innebÀr en fysisk pÄverkan pÄ kroppen och kan anses vara en form av stress, vilket hÀstar som trÀnas utsÀtts dagligen för. Svaret som fÄs vid stress Àr till för att mobilisera resurser inför kommande situationer, det sker fysiologiskt bland annat genom det sympatiska nervsystemet som ökar sin aktivitet. FrisÀttningen av katekolaminer och kortisol ökar.TrÀning pÄverkar fysiologiska stressparametrar hos hÀstar. Den hÀr litteraturstudien tittar pÄ hur kortisol, ACTH, katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) och ?-endorfiner har setts variera under trÀning.