Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssätt för eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen på högstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hur elever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från två olika skolor i Skåne.

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med vårat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förståelsen och kunskaps inhämtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del få ökade kunskaper om hur man kan gå tillväga för att förbättra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi använde var att jämföra resultaten i våra grupper, från två skolor, med en referensgrupp både på avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville även kontrollera elevernas attityd till vårt arbete med en enkät. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbättring i resultat på proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försämring.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet Fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Syftet med studien är att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet på den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien är att den ska inspirera lärare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena bland barn. En annan del av studien är att uppmärksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde få samma förutsättningar till ett lustfyllt lärande, om läraren var observant på att ge flickor och pojkar lika mycket frågor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjälp av filmkamera.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. Forskningsfrågorna handlade om vilka personer som har haft inverkan på valet av studier, vilken hjälp studenten ansåg sig ha fått av studie- och yrkesvägledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan på studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvägledares bättre insikt för vad som kan väcka intresse hos kvinnor att välja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan främja bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på två dominerade av män inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit påverkade av föräldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvägledare eller vänner.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet är all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, det har många positiva yttringar på kroppen, dess organ och vävnader. Definitionen av fysik träning är aktivitet som syftar till att öka den fysiska prestationsförmågan. Fysisk inaktivitet är idag ett stort samhällsproblem. Motivation är en faktor som påverkar en individ i en livsstilsförändring när det gäller fysisk träning. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera den fysiska kapaciteten och motivationsnivån hos inaktiva unga vuxna under en åtta veckors träningsperiod.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas.Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog.