Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Bakgrund: Sjukvården har en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet är ett växande problem i världen och är en starkt bidragande orsak till många av de välfärdssjukdomar som allt fler människor drabbas av. Fysisk aktivitet på recept (FaR) växer allt mer fram som en behandlingsform många hoppas på ska kunna förbättra hälsan eller i bästa fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter på fysisk aktivitet på recept kunnat påvisa någon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept på aktivitet i stället för standardiserad vård om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.

Inledning: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

Bakgrund: Hypertoni är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige idag. Grunden i behandlingen är fysisk aktivitet. 2001 infördes Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som metod för att minska fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor inom primärvården är de som förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet. Det är ofta de som möter patienterna med hypertoni för uppföljning av blodtrycket.

Syftet med vår fallstudie var att studera hur förskollärare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och även studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollärare i Luleå kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt oftast stämmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssätt utgår ifrån läroplanen där barn har möjlighet att på ett lekfullt och utforskande sätt möta naturvetenskap i förskolan. Vårt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i några enstaka fall arbetar de även med kemi och fysik.

En litteraturstudie om effekter av fysisk aktivitet på recept av Anneli Björk-Andersson och Jenny Bylund, Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet. Tanken med studien var att ta reda på effekterna av fysisk aktivitet, hur man arbetar med fysisk aktivitet på recept i Norrbotten samt hur det ser ut i övriga landet. En litteratursökning som innefattade 45 artiklar, rapporter och uppsatser samt fem olika läns landstings webbsidor genomfördes. Några av landstingen har kommit långt i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept och eftersom det var lättast att hitta material om dessa valdes de ut. Resultatet var tydligt, man har mycket att vinna på att vara fysiskt aktiv.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

Den ökade fokusen kring träning och utseende är något som uppmärksammats mer under senare tid och därmed uppstod tanken kring vad som motiverar till styrketräning. Nyfikenheten kring just styrketräning grundar sig i att den är individuell och motivationen som finns ligger hos individen och inte hos en grupp människor då det inte är en lagidrott. Den ökade fokusen på träningen väckte ett intresse för hur de som styrketränar motiveras och vad som motiverar dem. Undersökningen gjordes på Friskis&Svettis Gävle på grund av att de menar att de lever efter en verksamhetsidé och värderingar som flyttar fokusen från träningshetsen till att det ska vara roligt att träna, vilket vi finner väldigt intressant. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar motionärer till att träna på gym.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.