The aim of this Master's thesis is to examine difficulties concerning information acquisition, use, and management experienced by graduate students in physics during their first years of research work. Semi-structured, qualitative interviews were carried out with nine doctoral students. The theoretical background for analysis of the material is based on the work of Patrick Wilson, with particular focus on the concept of cognitive authority, and on that of Lars Seldén, who has proposed the idea of an information seeking career running parallel to the academic career of the researcher. Results from the interviews indicate that most of the students, in the early stages of their information seeking careers, rely to a great extent on supervisors and more experienced colleagues when identifying material needed for the research project. In a situation where information of potential relevance is abundant and where experience and focus are not yet fully developed, senior researchers function as cognitive authorities and as guides to other cognitive authorities.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierandeålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och JönköpingsKommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är derasbrinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriskainformation analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysentar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger tillgrund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp omrutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet avsammanhållen identitet.

I denna uppsats granskas hur nattande av barn går till. Studiens huvudfokus ligger på vad en vaggvisa är, att kategorisera vaggviserepertoaren samt hur vaggvisan kan användas. Det kan handla om vad som påverkar vår tradering och vilka olika funktioner vaggvisan kan ha. Studien består av tre stycken parintervjuer. Resultatet visar på att samtliga informanter har en vaggviserepertoar som de kan använda.

I kursen självständigt arbete 15hp under grundlärarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett läromedel i NO för dessa årskurser. Vi har i största möjliga mån försökt utforma läromedlet så flexibelt som möjligt, för såväl elever som lärare. Materialet är tänkt som en handledning för lärare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som är kopieringsbara. Boken har utformats utifrån ett genusperspektiv, men också med hänsyn till uppsatta kriterier för läromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (med särskilt fokus på ADHD). Boken är skriven av oss, för oss.

Studiens huvudsyfte är att analysera hur man i bildkonst och skulptur från medeltiden fram till våra dagar beskrivit  hjärtat som centralt organ för såväl tillfälliga affekttillstånd som stabila personlighetsdrag. För att på ett djupare sätt förstå dessa föreställningar jämförs här ett urval  konstnärligt visuella uttryck inom bildkonst och skulptur med respektive epoks kunskaper och föreställningar  om hjärtats funktion som fysiskt organ.  Studien sätts dessutom in i ett större idéhistoriskt perspektiv genom en sammanfattning av de föreställningar om hjärtat som fun-nits i de antika kulturkretsarna. I uppsatsen diskuteras också de metodproblem som har att göra med hur man i realtid skall förstå hur de bildmässiga och skulpturala uttrycken för känslomässig affekt i bilder och skulp-turer tolkats av tidigare generationer. Frågeställningarna kommenteras utifrån Poppers och Gadamers syn på ?förförståelse?, ?Kuhns paradigmteori?, ?New Historicism?, ?Foucaults dis-kursbegrepp? och ?New Cultural History?. Problemställningarna berörs för att betona att det givetvis finns alternativa sätt att förhålla sig till ämnet.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

I forced-attention dichotic listening paradigmet (Hughdahl & Andersson, 1986) lyssnar individer på olika stavelseljud i båda öronen samtidigt. Detta genomförs utifrån tre olika betingelser. Instruktionen är att rapportera det som hörs (Non-forced, NF) eller att rapportera det som hörs i ett specifikt öra (Fored-right, FR och Forced-left, FL). NF används för att studera dominansförhållandet mellan hemisfärerna vad gäller att inhämta auditiv information. FR och FL kan användas för att studera förmåga att medvetet rikta uppmärksamheten.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.