Syftet med detta examensarbete var att undersöka betygens betydelse som merit nÀr man somsjökaptensstudent ska söka jobb som juniorstyrman efter examen frÄn sjöbefÀlsskolan. Dettaundersöktes genom att intervjua de personalansvariga pÄ fyra svenska rederier för att höra derasÄsikter om skolbetyg som merit dÄ de rekryterar juniorbefÀl till sina fartyg. För att skaffa oss endjupare bakgrundsförstÄelse i Àmnet sÄ sökte vi efter tidigare liknande studier. Vi fann tvÄ tidigareexamensarbeten som behandlar Àmnet rekrytering av sjöbefÀl men inget av dem berör skolbetygen.Skolbetyg Àr nÄgot som berör alla sjöbefÀlsstudenter mer eller mindre och det var dÀrför relevant ochaktuellt att genomföra en studie pÄ detta. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras ochappliceras pÄ alla svenska rederier dÄ vi endast hörde fyra rederiers Äsikter.

NÀr Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, sÄ kallade testriggar, inte fungerar som de ska sÄ fanns det i dagslÀget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var Äterkommande och dels var svÄranalyserade. PÄ grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av nÀr testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagslÀget behövde förÀndras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera sÄ bra som möjligt.En nulÀgesanalys gjordes. Resultaten av denna visade pÄ att fyra roller fanns som var involverade i att ÄtgÀrda fel hos testriggarna, nÀmligen de som Àger riggarna, de som arbetar med underhÄll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som Àr ansvariga för arbetsmiljön och sÀkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagslÀget samverkade för att bygga testriggar och ÄtgÀrda fel hos dem.Resultaten av nulÀgesanalysen visade pÄ att fyra övergripande faktorer pÄverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ intervjuundersökning kompletterad med en kvantitativ enkÀtundersökning. De kvalitativa intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. EnkÀten var den sekundÀra och ett komplement för att fÄ ett bredare underlag. Intervjuerna beskrivs under fyra olika kategorier och enkÀtresultatet redovisas i stapeldiagram. Resultaten visar att eleverna skolkar av mÄnga olika orsaker sÄsom fysisk och psykisk trötthet, stress, kamratpÄverkan, brister i undervisningen, brist pÄ motivation, intresse och uthÄllighet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka naturÀmneslÀrares och engelsklÀrares uppfattningar gÀllande fördelar, nackdelar och förutsÀttningar med Àmnesövergripande arbete. Jag ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader i uppfattningar mellan de tvÄ Àmnesgrupperna. Undersökningen grundades pÄ intervjuer med sammanlagt Ätta lÀrare: fyra naturÀmneslÀrare och fyra engelsklÀrare. Resultatet visade att lÀrare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och lÄsta Àmnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel pÄ förutsÀttningar som lÀrarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssÀttet.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och ta reda pÄ vilka typer av demokrati framstÀlls i avsnitten om demokrati i ett urval lÀroböcker i samhÀllskunskap avsedda för Ärskurs 7-9. De teorier, som Àr centrala i uppsatsen, Àr teorier kring demokratimodeller. I uppsatsen Àr det frÀmst tre demokratimodeller som Àr centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det Àr dessa tre modeller, som vÄr analys bygger pÄ. I analysen presenterar vi citat frÄn lÀroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Alzheimers sjukdom (AS) Àr den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 Ärs Älder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lÄng tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket Àr det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde anvÀndas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgÄtt en minnesutredning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr "supported employment". Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion. MÄlgruppen för projektet Àr invandrare frÄn utomnordiska lÀnder som har sÀmre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta personer, fyra deltagare och fyra handlÀggare och den metod som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till Àr, att deltagarna Àr vÀldigt nöjda med sina handlÀggare och kÀnner att det finns nÄgon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna Àr eniga om att den sökandes namn Àr det som stÀller till nÀr man söker arbete och att det Àven finns de med sprÄk- och skrivsvÄrigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjÀlp. Enligt bÄde förmedlare och deltagare betyder stödet de fÄr i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att fÄ kontakter och bÀttre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr ?supported employment?. Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion.

AbstractDaniel Lantz: En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner. ? Uppsala: Musikvetenskap. 2001. 60 p.Detta arbete Àr en stilistisk studie av 33 ragtimekompositioner av Scott Joplin.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Reklam försöker fÄnga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker fÄ oss att stanna till, men vill Àven bli ihÄgkommen efter att vi har lÀmnat den. I den hÀr c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? Àr syftet att fÄ ökad förstÄelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framstÀlls i dessa annonser. Vi besvarar frÄgor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

Enligt lÀroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnÄ att barn ska fÄ en positiv syn pÄ naturvÄrdsfrÄgor och lÀra sig naturens kretslopp. Barn ska lÀra sig aktsamhet och att ha ett bra förhÄllningssÀtt till naturen och miljön.I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar frÄn undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. DÀrefter beskriver jag tillvÀgagÄngssÀttet genom observationer av sÄvÀl barn som personal.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra inlÀrning med hjÀlp av dator gentemot inlÀrning med hjÀlp av ordbok. TvÄ klasser pÄ samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade pÄ ordförstÄelse. Under en lektion fick klass A anvÀnda sig av datorer medan klass B fick anvÀnda ordböcker. NÀsta lektion fick klass A anvÀnda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lÀra in.