Syftet Àr att ta reda pÄ och analysera vilka förutsÀttningar företag mÄste ge personalen för att de ska kunna ge bra kundservice.Vi har anvÀnt oss av ett induktivt arbetssÀtt för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar ett företag mÄste ge sin frontpersonal för att de ska kunna ge bra kundservice. Fyra personliga intervjuer med frontpersonalen har genomförts i en butik som tillhör en stor butikskedja. Ytterligare en personlig intervju har genomförts med en person pÄ ledningsnivÄ. Material har Àven hÀmtats frÄn företagets organisationsmanual dÀr deras kundservicestrategi nÀmns. Eftersom företaget vill vara anonymt med tanke pÄ det konfidentiella material som vi har tagit del av, kommer inte företagsnamnet eller intervjupersonernas identitet att röjas.

Den hÀr studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar pÄ i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i Ärsredovisningar frÄn Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea frÄn Ären 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Syftet med studien var att kartlÀgga Äsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lÀgga grunden till en plattform att stÄ pÄ inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien Àr en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundlÀggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes pÄ en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer dÀr fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusomrÄden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stÄ pÄ; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lÀrarna ska kunna pÄ bÀsta sett stötta elever med matematiksvÄrigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrÄn elevernas matematiksvÄrigheter samt att alla fyra informanter gick första Äret pÄ gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades pÄ bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för Àmnet, undervisningsmiljöns pÄverkan pÄ inlÀrningen samt betydelsen av det matematiska sprÄket som anvÀnds av lÀrarna och lÀromedlen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla lÀroplanens krav pÄ en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssÀtt som ger en djupdykning i pedagogers förestÀllningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den frÀmsta metoden pedagogerna anvÀnde sig av var hastighetsindividualisering med enskild rÀkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtÀnkt samt att hon Àr vÀl införstÄdd med begreppet individualisering.

I denna uppsats undersöks hur nÄgra musiklÀrare gÄr tillvÀga för att bygga en fungerande blÄsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de Àr verksamma. Vad lÀrarna anser om planering, vilka mÄl de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnÄ sina mÄl Àr frÄgor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgÄngspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fyra musiklÀrare pÄ tre olika musik-/kulturskolor. TvÄ av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

År 2003 tillkom strĂ€vansmĂ„let att; ?Skolan ska strĂ€va efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare ser pĂ„ sin rolldĂ„ det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen Ă€r byggd pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som alla arbetar inom samma kommun men pĂ„ olika skolor. Resultatet av studien Ă€r att dessa lĂ€rare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid fĂ„r tiden att rĂ€cka till.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra lÀnder vad det gÀller bonus till VD. Företagen som undersöks Àr ifrÄn Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersÀttningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag frÄn varje land som undersöks Àr 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrÄn börslistor dÀr de största bolagen frÄn varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen Àr en kvantitativ metod.

NÀr Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, sÄ kallade testriggar, inte fungerar som de ska sÄ fanns det i dagslÀget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var Äterkommande och dels var svÄranalyserade. PÄ grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av nÀr testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagslÀget behövde förÀndras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera sÄ bra som möjligt.En nulÀgesanalys gjordes. Resultaten av denna visade pÄ att fyra roller fanns som var involverade i att ÄtgÀrda fel hos testriggarna, nÀmligen de som Àger riggarna, de som arbetar med underhÄll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som Àr ansvariga för arbetsmiljön och sÀkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagslÀget samverkade för att bygga testriggar och ÄtgÀrda fel hos dem.Resultaten av nulÀgesanalysen visade pÄ att fyra övergripande faktorer pÄverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att konsumenters val av fastighetsmÀklare Àr beroende av fyra faktorer. Dessa Àr enligt mig följande: fastighetsmÀklaren, kundbeteende, objektet och fastighetsmarknaden. Fokus har alltsÄ legat pÄ dessa fyra faktorer vid framtagning av teori för denna uppsats. 33 stycken kvalitativa undersökningar har genomförts med respondenter över telefon och sju stycken med respondenter som trÀffades personligen och ombads att fylla i enkÀtundersökningar. Sammanlagt utfördes 40 stycken undersökningar.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur lÄngt Vindora har kommit med infÀrgning pÄ tvÄ utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har anvÀnts. Totalt har fyra lÀrare pÄ intervjuats tvÄ engelsklÀrare och tvÄ matematiklÀrare. En engelsklÀrare och en matematiklÀrare frÄn varje ort har deltagit. LÀrarna var i Äldersspannet 29 till 38 Är samt arbetat mellan ett och fyra Är pÄ sin respektive skola.Samtliga lÀrare utom en har gjort nÄgot moment med inriktning mot infÀrgning. Ingen  kÀrnÀmnes eller karaktÀrsÀmneslÀrare deltar i nÄgot större pÄgÄende infÀrgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktÀrsÀmneslÀrare.

Detta examensarbete handlar om mÄngkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mÄngkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvÀrlden samt att ur fyra verksamma lÀrares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mÄngkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har anvÀnt mig av övrig litteratur utöver forskning dÄ det varit svÄrt att fÄ tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag anvÀnt stÀmmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Denna studie har resulterat i ett nytt koncept med tillhörande design för hur individualiserad informationspresentation till förare i bilar skulle kunna se ut. Designen har framkommit genom litteraturstudier, State of the Art studier om informationssystem i dagens nya bilar, domÀnexpertintervjuer och anvÀndarstudier i form av Goal Directed Design. Slutligen utvÀrderades designen. Litteraturstudierna gav en god grund för vilken informationspresentation som finns i bilar idag. State of the Art studierna resulterade i en sammanfattning av nya informationssystem som fanns i tre nya bilar frÄn tre olika bilmÀrken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares tankar kring sam- och sÀrundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslÀrarna föredrar att arbeta med. Min frÄgestÀllning Àr: Vilken undervisningsmetod Àr att föredra i Àmnet idrott och hÀlsa anser lÀrarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive sÀrundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende pÄ undervisningsmetoden? För att besvara min frÄgestÀllning och fÄ fram idrottslÀrares Äsikter i frÄgan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslÀrare i olika kön och Älder.Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslÀrarna hade varit med om bÄde sam- och sÀrundervisning varav tre anvÀnde sig av samundervisning och tvÄ av sÀrundervisning nu. Fyra av idrottslÀrarna föredrog att anvÀnda sig av samundervisning dÄ de ansÄg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. SÀrundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna.