Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

En av fyra kvinnor berÀknades fÄ missfall innan de fyllt 39 Är. Ett missfall kan leda till Ängest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjÀlp och stöd för att kunna hantera kÀnslorna, dels frÄn anhöriga och dels frÄn vÄrdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvÀrld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehÄllsanalys.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnÄ ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat pÄ hur viktigt de anser det Àr att kÀnna till olika historiska perspektiv men ocksÄ vilka historiska hÀndelser de Àr intresserade av att fÄ möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades ocksÄ elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara pÄ vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestÀmma hÀndelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig ocksÄ att det finns tendenser till könsskillnader angÄende vad eleverna ansÄg skulle vara intressant att lÀsa om och att pojkarna, i en högre utstrÀckning, hade fÄtt möta det de var intresserade av..

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna pÄ fyra förskoleavdelningar Àr uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer pÄ fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskollÀraren. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete Àr:Vilket innehÄll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollÀrare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vÄrt examensarbete visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika verktyg för att fÄnga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn pÄ samlingarna vilket gör att innehÄllet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god sprÄkutveckling för barnen..

Hoppsasteg ? med kÀnsla av glÀdje Àr ett examensprojekt som pÄgÄtt under 20 veckor. Namnet har jag valt för att det Àr en kÀnsla som jag vill uppnÄ under perioden. Syftet har varit att genomföra projektet med lust, göra figurativa, svartvita mönster med ett tecknat uttryck och att göra en flexibel möbel. Mönstren har ritats i tusch, det har tryckts pÄ bÄde tyg och tapet.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete samt hur det eventuella hÀlsofrÀmjandet arbetet sÄg ut pÄ deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hÀlsa pÄ sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frÄgat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete och hur företagets hÀlsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete pÄverkar hÀlsoarbetet pÄ företaget. Resultatet visade Àven att tre av fyra företag hade ett vÀlutvecklat hÀlsofrÀmjande arbete.

Vi har gjort en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen Àr BarsebÀcks kÀrnkraftverk, Carlsberg, LÀnsförsÀkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare anvÀnder visioner och mÄl i sitt förÀndringsarbete och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet har varit att ta reda pÄ hur visioner och mÄl kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har Àven varit intresserade av att se om visioner och mÄl fungerar som ett verktyg att anvÀnda och ha med sig som ledare i förÀndringsarbete.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om höglÀsning och höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien syftade ocksÄ till att undersöka hur pedagoger anvÀnder höglÀsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi fÄ ta del av hur pedagogerna arbetar med höglÀsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns sprÄkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att sprÄkutveckling sker vid höglÀsning.

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

Syfte: I föreliggande studie kommer specialpedagogen fokuseras med utgÄngspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien Àmnar undersöka om skolutveckling Àr en viktig funktion för specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att sÀga om det?Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sÀtt att anvÀnda specialpedagogen.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom sÀrskolan i allmÀnhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet Àr med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras pÄ intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men Àven pÄ en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frÄgan och det Àr dÀrför inte möjligt att dra nÄgra generella slutsatser angÄende hur sÀrskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots Àr det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstÀmmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprÀtthÄlla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjÀlpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Objektivitet i journalistiken Àr viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osÀkerhet. Detta pÄverkar bilden vÀljarna fÄr av SD. Syftet med denna studie Àr att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. HÀr anvÀnds WesterstÄhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara pÄ om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras Àven om nyhetsrapportering kan sÀgas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier.