Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan krĂ€nkande behandling av elever pĂ„ grund av bland annat sexuell lĂ€ggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fĂ„tt nĂ„got genomslag i historielĂ€roböckerna. HĂ€r har dĂ€rför fyra nya gymnasielĂ€roböcker i historia undersökts utifrĂ„n ett queerteoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt och sedan jĂ€mförts med en lĂ€roboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta lĂ€roböckerna nĂ„gon gĂ„ng problematiserar heteronormativiteten och kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ses som att de nĂ„r upp till skolans vĂ€rdegrund nĂ„got bĂ€ttre Ă€n vad de lĂ€roböcker som undersöktes i skolverkets lĂ€roboksgranskning bedömdes göra, Ă€ven om resultaten i övrigt Ă€ndĂ„ var ganska likartade. Inget i de undersökta lĂ€roböckerna kunde heller uttryckligen ses som krĂ€nkande pĂ„ grund av sexuell lĂ€ggning, Ă€ven om den heteronormativitet som ibland förutsĂ€tts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda pĂ„ detta..

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

I denna studie valde vi att undersöka dyslektiska barns skolgÄng utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Vi tog reda pÄ vilka insatser lÀrare och specialpedagoger bidragit med samt om dessa insatser utgÄtt frÄn ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra förÀldrar till barn med dyslexi. Genom dessa intervjuer kom vi till insikt om att det finns Ätskilliga faktorer som skulle kunna underlÀtta skolgÄngen för elever med dyslexi och deras förÀldrar. De faktorer som visat sig mest gynnsamma för dyslektiska elevers utveckling Àr lyhördhet frÄn lÀrare i kombination med individuella stödÄtgÀrder och metoder samt förÀldrars enorma engagemang för att pÄ olika sÀtt stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översĂ€ttningar av Shakespeares King Lear vad gĂ€ller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansĂ€ttningar och blankvers.Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka olika strategier som prĂ€glar de fyra översĂ€ttningarna, om de i första hand Ă€r stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lĂ€ttare kunna förstĂ„s av mĂ„lsprĂ„kspubliken. FrĂ„gestĂ€llningen motiveras av det tidsmĂ€ssiga avstĂ„ndet till originalet och av att Shakespeares text innehĂ„ller en mĂ€ngd för renĂ€ssanspubliken aktuella referenser, som kan vara svĂ„ra att förstĂ„ för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översĂ€ttarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översĂ€ttning Ă€r tydligt mĂ„lsprĂ„ksanpassad och talsprĂ„klig i stilen prĂ€glas Collinders översĂ€ttning av stilistiskt originalnĂ€ra lösningar, skriftsprĂ„klighet och arkaismer. Mellan de tvĂ„ ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som Ă„ ena sidan har talsprĂ„kliga och mĂ„lsprĂ„ksanpassade drag, Ă„ andra sidan prĂ€glas av lexikala och syntaktiska arkaismer.ÖversĂ€ttarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Vi intresserar oss för vad som sker nÀr man sÀtter igÄng projekt dÀr varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur bÄde elever och vi som pedagoger förhÄller oss till detta genomförde vi en undersökning dÀr vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okÀnt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av trÀffarna med eleverna var ocksÄ fyra pedagoger frÄn Pedagogiska centralen i Malmö nÀrvarande. Vi dokumenterade med hjÀlp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde Àven kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssÀttet. Jag har dÀrefter anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslÀrare, i Är fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lÀrt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihÄg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Förskrivningen av e-recept har ökat markant under de senaste Ären, vilket har medfört att mÀngden kvarliggande e-recept ocksÄ har ökat. Det har inneburit att vi fÄtt en dÄlig compliance av lÀkemedelsanvÀndningen bland befolkningen. MÄlet med studien var att undersöka om en standardiserad pÄminnelse gav nÄgon effekt pÄ uthÀmtningsfrekvensen av ej efterfrÄgade e-recept. Totalt ingick 320 patienter frÄn fyra apotek i Norrland i den randomiserade kontrollerade interventionsstudien vilka fördelades till en kontroll-, brev- och telefongrupp. Arbetet begrÀnsades till att omfatta patienter folkbokförda i Sverige med e-recept pÄ humanlÀkemedel som lÄg kvar i apotekets datasystem minst fyra dygn eller max tvÄ veckor efter överföringen.

Denna uppsats behandlar frÄgan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gÀrningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordÄd i Stockholm. För att fÄ en sÄ tydlig beskrivning av gÀrningsmannen som möjligt behandlas Àven frÄgan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar ocksÄ skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvÀllstidningarna beskriver hÀndelsen.UtifrÄn artiklar, tagna frÄn en sjudagarsperiod frÄn varje tidning och med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys visar studien pÄ att de fyra olika tidningarna framstÀllt gÀrningsmannen bÄde som en god och ond mÀnniska. Detta genom en stor mÀngd olika bÄde negativa och positiva personbeskrivningar. HÀndelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.