Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestÀmd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hÀlsa, bland elever i Ärskurs fyra och fem. För att svara pÄ syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, Àven i tillsynes könsneutrala lekar i skolÀmnet idrott och hÀlsa? Och hur tar den sig i sÄ fall uttryck? För att svara pÄ detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter lÄnga observationer pÄ fyra sydskÄnska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hÀlsa i vardera grupp: en grupp i Ärskurs fyra i och sex grupper Ärskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhÀllets kulturella genusordning. En ordning dÀr normen Àr hegemoni dÀr mÀn och maskulinitet Àr överstÀllda kvinnor och femininitet.

En av fyra kvinnor berÀknades fÄ missfall innan de fyllt 39 Är. Ett missfall kan leda till Ängest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjÀlp och stöd för att kunna hantera kÀnslorna, dels frÄn anhöriga och dels frÄn vÄrdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvÀrld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehÄllsanalys.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Studien avsÄg att ge en bild av hur det Àr för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med sjÀlvmordsnÀra patienter samt hur en utbildning i suicidprevention pÄverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att Ätta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades tvÄ gÄnger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Den hÀr studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn pÄ punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ fatt i deltagarnas berÀttelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjÀlp av min egen förförstÄelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet Àr ett mycket komplext fenomen som Àr situationsbunden och pÄverkas av personliga och miljömÀssiga faktorer. TillgÀnglighet, normalitet och autonomi Àr genomgÄende teman i studien.

Abstrakt Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder skönlitteratur i svenskundervisningen i grundskolans Är fyra, vilken typ av skönlitteratur lÀrarna föredrar i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar/svÄrigheter de ser med anvÀndandet av skönlitteratur i utbildningshÀnseende. Metoden jag valt för insamling av data Àr enkÀtfrÄgor. Jag har delat ut enkÀter till Ätta lÀrare som Àr verksamma i grundskolans Är fyra, pÄ tvÄ olika skolor i en kommun. De insamlade resultaten visar att lÀrarna i hög grad anvÀnder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. LÀrarna i undersökningen upplever skönlitteraturen som en fantastisk kÀlla till upplevelser, kunskap och inspiration.

Vid hÄllplatser i stÀder finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenÀrerna skyddas mot vÀder och vind. PÄ landsbygden dÀremot Àr det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hÄllplats. För att nÄ det nationella mÄl med fördubblad kollektivtrafik fram till Är 2020 kan en satsning för att skydda resenÀrerna vara pÄ sin plats.Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenÀren som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trÀ och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna.De metoder som tillÀmpats i arbetet Àr intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkÀtundersökning och en jÀmförelse mellan tre befintliga trÀkurer pÄ landsbygden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte Àr ocksÄ att undersöka om leken kan utvecklas med hjÀlp av lÀrarna för att dÀrefter kunna anvÀndas som en arbetsmetod i undervisningen. FrÄgestÀllningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken anvÀndas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr kÀnsla av sammanhang (KASAM) som bygger pÄ att arbeta med det som ger hÀlsa och sociokulturella teorin att personer lÀr i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och syftet Àr deltagandeobservationer vid fyra tillfÀllen av vardera fyra sÀrskoleelever dvs.

Övervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem i Sverige och resten av vĂ€rlden. År 2005/2006 led 3,6 procent av barnen i Sverige av fetma. Kunskapen kring hur farligt övervikt och fetma kan vara för barn har ökat först under de fem senaste Ă„ren. Det Ă€r nu allmĂ€nt kĂ€nt att Ă€ven barn som lider av övervikt kan drabbas av hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Skolan har en central roll för att pĂ„verka barnen mot en hĂ€lsosammare livsstil.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnÄundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pÄgÄende kriser undersöktgenom att analyser hur de vÀljer att hantera information bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts Àr Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och VÀrmlandstrafik. TvÄ frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:1.

Enligt vÄra erfarenheter frÄn vÄr verksamhetsförlagda tid pÄverkas elevers instÀllning till matematik av den feedback lÀraren ger dem. Syftet med denna rapport Àr dÀrför att undersöka och analysera diskurser innehÄllande feedback frÄn lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrÄn en ljudinspelning och dÀrefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrÄn fyra olika feedbackdiskurser dÀr den kvalitativa analysen av dem görs utifrÄn bÄde ett Älders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte pÄ nÄgra tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra nÄgra generella slutsatser om Älderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vÄr undersökning.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera hur benchmarkinganvÀnds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet Àr Àven att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda pÄ om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. VÄr teoretiska teferensram bestÄr till störst del av teori gÀllande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer pÄ AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Det arbete man som polis utför ligger som grund för Äklagarens möjligheter att driva ett Àrende och fÄ en fÀllande dom i rÀtten. Av den anledningen Àr det viktigt för polisen att kÀnna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omstÀndigheter som Högsta Domstolen (HD) lÀgger vikt vid nÀr man bedömer huruvida ett narkotikabrott Àr att anse som grovt. FrÄgestÀllningen lyder: Vad tar HD fasta pÄ vid bedömningen av huruvida ett narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rÀttsfall gÀllande grovt narkotikabrott som behandlats i HD under en tioÄrsperiod har valts ut frÄn databasen RÀttsbanken och analyserats.

Syftet med studien Àr att undersöka hur resultaten i lÀsförstÄelse frÄn DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jÀmföra detta med den enskilde individens perspektiv pÄ sin lÀsförstÄelse. Med en kvalitativ metod har jag gjort en jÀmförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid pÄ resultaten av DLS-tester i Är 4, 6 och 8. DÀrefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp pÄ fyra elever. Elevernas resultat frÄn DLS- testen tyder i de flesta fall inte pÄ en positiv utveckling av elevernas lÀsförstÄelse frÄn Är 4-8.