Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka i vilken omfattning harpundervisning bedrivs vid kommunala musik- och kulturskolor, samt att ta reda pÄ hur ett sjÀlvstudiematerial för harpa fungerar. En enkÀtundersökning visade att bara fyra av Sveriges musik- och kulturskolor erbjuder undervisning i harpa. SjÀlvstudiematerialet "Teach Yourself to Play the Folk Harp" av Sylvia Woods utvÀrderades av Ätta personer med olika musikalisk bakgrund som följdes under fyra mÄnaders tid. Resultatet av studien visade att materialet upplevdes pÄ olika sÀtt, men att det samlade omdömet var mestadels positivt. Av studien framkom ocksÄ att deltagarnas medvetenhet om sina inlÀrningsstilar hade stor betydelse för hur materialet upplevdes och utvÀrderades..

Bakgrund: 1 miljard mÀnniskor vÀrlden över lider av hypertoni. Det Àr en kroniskfolksjukdom som pÄtagligt bidrar till olika kardiovaskulÀra följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och Àven deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvÄrd encentral roll. Syfte: Belysa egenvÄrdsstrategier för personer med högt blodtryck.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som mÄnga andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom tvÄ olika genrer för en analys av deras handling, karaktÀrer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berÀttande och en semiotisk infallsvinkel anvÀnds sedan för att leta efter saker, tecken, som Àr vÀrda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jÀmförelser görs mellan spelen, frÀmst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sÀttet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen Àr Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus pÄ klientensbeskrivningar. Denna studie Àr en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, dÀr 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjÀlp av maktensfyra ansikten. Studien pÄvisar att maktbegreppet Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrÄn maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gÀllandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrÄn olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det Àr viktigt att klienternas perspektiv, sÄsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angÄende deras möte med de professionella.

Kunskap Àr en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher sÄ som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en mÀnniska utgörs av den tysta kunskapen, som Àr den kunskapen som Àr personlig och svÄr att uttrycka. Genom att skapa en bÀttre förstÄelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser pÄ ett bÀttre sÀtt. DÀrför krÀvs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad den tysta kunskapen Àr och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Syftet med denna studie Àr att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrÄn det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de fÄr instrumentallektioner pÄ en musik- eller kulturskola. Som metod har anvÀnts kvalitativa intervjuer med en lÄg strukturering. Vi har fÄtt ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tÀnker om musik men ocksÄ hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Den temporomandibulÀra leden (TMJ) Àr den led som vi anvÀnder mest i vÄr kropp. Vi anvÀnder den nÀr vi pratar, tuggar mat och nÀr vi svÀljer. TMJ Àr sammankopplad till nÀrliggande anatomiska strukturer sÄ som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och pÄverkas av dÄlig postural hÄllning. RDC/TMD Àr den mest anvÀnda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ Àr fyra gÄnger vanligare bland kvinnor Àn mÀn.

Forskning visar att elevers syn pÄ sina egna kunskaper, deras osÀkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan pÄverka motivationen och lÀrandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar dÀrför denna studie till att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka elevers motivation till Àmnet matematik. Studien syftar ocksÄ till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som pÄverkar elevers motivation till matematik i Ärskurs ett, Ärskurs tre och Ärskurs sex. Studien Àr kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i Ärskurs ett, fyra i Ärskurs tre och fyra i Ärskurs sex. Tre observationer har ocksÄ genomförts under en matematiklektion dÀr de intervjuade eleverna deltagit.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt nÄgra pedagoger har till mÄngkulturalitet. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor i ett mÄngkulturellt omrÄde. För att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt nÄgra pedagoger har till mÄngkulturlitet har vi valt att genomfört fyra observationer och fyra intervjuer med pedagoger i förskolan. Det visade sig att de svenska normerna Àr stÀndigt nÀrvarande. Det finns ett dilemma med att synliggöra barnens kulturtillhörigheter, nÀmligen att barnen blir representanter för en kultur snarare en unik individ.

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehÄll för teknikÀmnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikÀmnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som Àr inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgÄr ifrÄn en kvalitativ textanalys av etablerade sÀtt att se pÄ vad teknik Àr och innehÄller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikÀmnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna rÄder en viss osÀkerhet kring vad teknikÀmnet innehÄller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur anvÀnds som stöd i val av undervisningsinnehÄll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna Äterspeglar en eller tvÄ etablerade synsÀtt pÄ teknik utav de totalt sex tekniksynerna..