HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LĂ€randeLĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa frĂ„n??En studie om tvĂ„ förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad barn tycker och tĂ€nker angĂ„ende sin förskolas utemiljö. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:? Hur upplever barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern att förskolans utemiljö ska vara?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern pĂ„ tvĂ„ olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till mĂ„nga olika sorters lek.

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Bakgrunden till studien bygger pÄ ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet pÄ MÀlardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands lÀns landsting. Syftet var att utvÀrdera om behandling bestÄende av fyra veckors KOL-skola haft effekt pÄ patienternas hÀlsa, vÀlbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfÀllen under vilka olika vÄrdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium tvÄ till fyra som deltog i interventionen.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Detta examensarbete Àr en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner. Syftet med arbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken gÀllande tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden. Examensarbetet syftar Àven till att granska hur de utvalda kommunernas mÄlformuleringar kring tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden har konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det gÄr att finna samband mellan mÄlformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om nÄgon mÄlkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av fallstudier dÀr utvalda översiktsplaners argument gÀllande tillgÀnglighet har granskats..

Som No-lÀrare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgÀnglig för skolorna, och behöver dÀrför finna redskap för att kunna avgöra vad som Àr bra och anvÀndbar litteratur i undervisningssammanhang. För att fÄ svar pÄ om facklitteratur för barn Àr ett bra lÀromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur omrÄdet vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem lÀsaren Àr - utifrÄn skolans vÀrdegrund - samt vad bra Àmneskunskaper och ett bra sprÄk innebÀr - utifrÄn lÀrandeprocesser och utifrÄn hur en text ska se ut för att gynna lÀsförstÄelsen. I vÀrdegrunden har jag framför allt tittat pÄ genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna sÀger att elever ska kunna om vatten efter femte skolÄret samt en beskrivning av vanliga elevförestÀllningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikÀmnet. Den teoretiska grunden hÀmtas ifrÄn Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivÄ kan prediceras genom de fyra ingÄende motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid tvÄ gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkÀt som mÀtte variablerna: upplevd motivationsnivÄ, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön pÄverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför Älder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frÄgeformulÀr anvÀndes som metod. Materialet klassificerades först utifrÄn de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). DÀr efter klassificerades materialet utifrÄn indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en bĂ€ttre förstĂ„else kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus pĂ„ revision. Uppsatsens studie Ă€r kvalitativ och utförd med hjĂ€lp av intervjuer för att svara pĂ„ forskningsfrĂ„gan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de nĂ„gon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har Ă„tta intervjuer utförts med respondenter pĂ„ var och en av de fyra stora revisionsfirmorna pĂ„ bĂ„da sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att dĂ€r Ă€r ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet Ă€r kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrÀdare inom kriminalvÄrden och socialtjÀnsten arbetar med barn som har en mamma pÄ anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvÄrden och fyra professionella som arbetar inom socialtjÀnsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsÀtt pÄ barnperspektivet försvÄrar samverkan mellan myndigheterna..

Introduktion/bakgrund: PÄ ett företag dÀr det förekommer truckar skall personalen enligt lag anvÀnda truckskor som skyddsutrustning. I nulÀget anvÀnder personalen inte sina truckskor pÄ arbetstid eftersom de anses vara obekvÀma och öka deras besvÀr frÄn kroppen. Det har visat sig i en rad olika studier att anvÀndandet av sulor i skorna kan reducera besvÀr lÀndrygg och nedre extremitet. Syfte: Syftet var att studera vilka effekter en individanpassad sula kan ge pÄ arbetsrelaterade besvÀr i lÀndrygg, höft, knÀ eller fot, hos personal med stÄende arbete. Metod: Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design (SSED) med ABA-design.