Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med Funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Långtidsarbetslösa och Funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt Funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

Användare som har olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmåga, har idag möjlighet att få stor hjälp i sin vardag utav tekniska hjälpmedel. Dessa hjälpmedel har oftast en standardiserad design och det finns få lösningar som gör att användarna kan anpassa hjälpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket är speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera användarnas behov, när användarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkäter, vilket inte är enkelt om kommunikationen mellan designer och användare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frågan som har väglett arbetet är hur designers kan använda och anpassa användarorienterade metoder så att de kan samla in information från användare även i fall då användarna har funktionsnedsättningar?Syftet med projektet var därför att undersöka hur användarorienterade metoder kan stödja designprocessen så att funktionsnedsättningar inte utgör ett hinder för insamling av information från användare.

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av Funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt Funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.