Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Av de 17 500 barn som varje år placeras i samhällsvård i Sverige idag slutar var fjärde placering i ett så kallat sammanbrott, vilket betyder att placeringen avbryts i förtid. Tidigare forskning menar på att det höga antalet sammanbrott kan bero på att matchningen mellan barn och familjehem inte alltid sker optimalt. Syftet med studien var att undersöka vad anställda vid socialtjänsten upplever att de har för förutsättningar för att genomföra en god matchning mellan barn och familjehem, samt hur anställda vid socialtjänsten upplever att de kan förebygga den instabila samhällsvården. För att få en djupare förståelse inom ämnet valdes en kvalitativ metod där vi använde oss av djupintervjuer för att på bästa sätt fånga respondenternas upplevelser och syn på området. Enligt 6 kap 6c§ SoL har socialtjänsten ett ansvar för att tillgodose den utbildning som familjehem och jourhem har behov av när de ska ta emot placerade barn.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Bakgrund: en amputation innebär inte enbart en förlust av en kroppsdel utan kan innebära att människans livsvärld förändras. En människa som förlorat en kroppsdel kan bli en lidande människa och resultatet kan bli att anpassningsförmågan förhindras. Att vara en lidande människa kan innebära att individen känner sig kränkt och integriteten kan hotas. Syfte: Syftet med litteratur studien är att få en ökad förståelse för hur Roys anpassningsmodell kan integreras i personers upplevelser av att ha genomgått en benamputation. Metod: den här litteraturstudien har genomförts med inspiration av Evans analys metod integrerad med Roys anpassningsmodell av vårdvetenskapliga artiklar som sökts i olika databaser.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, upplever arbetet med att förskriva recept på fysisk aktivitet. Metoden som användes var en kvalitativ intervju i form av personliga- och telefonmöten. Frågorna var halvstrukturerade och riktades till olika professioner inom hälso- och sjukvården. Totalt var det sju deltagare i studien, varav fyra sjukgymnaster, en läkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Materialet har transkriberats och sedan analyserats med en innehållsanalys.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Abstrakt Syftet med vårt arbete var att beskriva och förstå hur miljön kan påverka utvecklingen av barns kompetenser. Vår frågeställning utgick från att studera den fysiska miljön, pedagogers förhållningssätt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data är observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraårsåldern i olika förskolor/avdelningar på olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka två timmar med huvudsyfte att observera matsituation och påklädning för utgång. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhållningssätt och barnens interaktion med sin omgivning.

Hur kan stödgrupper hjälpa barn som har upplevt våld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt våld. Samt hur verksamheten, utifrån de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, påverkar barnen. Utifrån en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgångspunkt har två intervjuer genomförts utifrån ett strategiskt urval på en stödgruppsverksamhet där de intervjuade, informanterna, är de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal.

Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Detta är en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i Luleå kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Luleå kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, dels med avseende på rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrån en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsväxling på den svenska arbetsmarknaden då den stora gruppen 40-talister lämnar arbetslivet. Luleå kommun står inför både kvalitativa och kvantitativa utmaningar då en stor grupp 40 och 50-talister ska gå i pension. Härigenom uppstår ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lägst undersköterskeutbildning.

Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd..