Skolan skär ner på antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohälsa ökar lavinartat, elevers betyg försämras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevers betyg. Vi vill också veta om elever med höga betyg har ett speciellt förhållningssätt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjälp av enkäter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och Västerbotten. En geografisk spridning på undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

Syfte och frågeställningSyftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär.Frågeställning:Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Föräldrar och deras barn är en del av varandras livsvärld i och med att de lever ihop vilket gör att även föräldern påverkas när barnet drabbas av en sjukdom såsom anorexia nervosa. Sjukdomen innebär en medveten viktförlust och även förändringar i personlighet och beteende hos den unge. I Sverige beräknas 0,2-0,4 % av de unga kvinnorna leva med sjukdomen och förhållandet mellan pojkar och flickor är 1:10. Att se sitt barn svälta väcker många känslor hos föräldrarna och för att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd och bemötande krävs kunskaper om föräldrarnas upplevelser. Syftet med vår studie är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa.

Inledning: Fysisk aktivitet och motivation i kombination spelar en viktig roll i det sjukgymnastiska arbetet. Fysisk aktivitet bidrar till ett flertal positiva effekter och för att undersöka vad som motiverar individer kan kategoriseringar vara till hjälp. Mycket av dagens hälsoarbete kretsar även kring de två snarlika begreppen prevention och hälsopromotion vilka kan vara en bidragande motiverande faktor till varför individer är fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverade individer till att vara fysiskt aktiva, motsvarande eller överstigande rekommendationen för fysisk aktivitet. Metod: Sju anställda vid LTU som var medlemmar i StiL intervjuades.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan.

Bakgrund: Medfödda hjärtfel tillhör de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn. De stora framstegen inom hjärtkirurgin har lett till att fler barn överlever. Att få ett barn med medfött hjärtfel är väl dokumenterat som en mycket stressig upplevelse familjen. Föräldrar till hjärtsjuka barn uppvisar ett sämre välbefinnande jämfört med föräldrar till friska barn.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med medfött hjärtfel.Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ deskriptiv design och en deduktiv ansats. Katie Erikssons vårdteori om lidandet användes som teoretisk referensram.Resultat: Föräldrarna led av oro och stress i hög utsträckning och barnets hjärtsjukdom hadeen stor inverkan på hela familjens tillvaro.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

I Sverige drabbas varje år ca 200-250 barn och ungdomar av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA är en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och långvarig funktionsnedsättning och försämring av livskvalitet under barnaåren. Hela familjen påverkas när en familjemedlem blir sjuk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur en långvarig sjukdom som JIA upplevs av barn, ungdomar och deras familjer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt.